Sara Andersson: Ska Sverige bygga pyramider i Slovenien?
Hur lång tid har vi på oss att ställa om våra energisystem innan det är för sent om vi ska slippa accelererande klimatförändringar som vi inte har någon kontroll över (i den mån vi någon gång kan sägas ha haft kontroll över klimatet)? Vems är ansvaret för att investera i de nya strukturer som vi så desperat behöver och vem ska ställas till svars i efterhand när mer märkbara klimateffekter drabbar också oss?
Idag såg jag i kvällens nyhetssändning att Sveriges finansdepartement röstat ja för att EU ska låna ut pengar till nybyggandet av ett kolkraftverk i Slovenien. Totalt kommer Sverige att låna ut 132 miljoner kronor till bygget, något som både svenska och slovenska miljöorganisationer och -experter ställer sig frågande till.
Om svensk regering och svenska myndigheter vill verka trovärdiga i arbetet för hållbar utveckling måste de investeringar som görs – både nationellt och internationellt – göras i strukturer som är fossilsnåla och som är anpassade till 2000-talets stora utmaningar. Länken mellan investeringar i energi och klimatets utveckling är odiskutabel och ingen ambition att minska utsläpp kan realiseras om den inte går hand i hand med en förändring i pengaflöden – från fossila strukturer till förnyelsebara och demokratiska sådana. Vi behöver en snabb och effektiv omställning – trots detta väljer Sverige att stödja utbyggnaden av kolkraft i Europa.
Jag återkommer till frågan. Hur lång tid har vi på oss att ställa om våra energistrukturer? Ett kolkraftverk byggs för att stå länge – i många decennier. Att, som miljöminister Andreas Carlgren uttrycker i inslaget, bygga ett kolkraftverk för att klara en övergång till förnyelsebara system måste anses vara rent påhitt. Ingen bör oemotsagd kunna hävda att han eller hon satsar på kolkraft för att på sikt skapa en fossilfri infrastruktur. Det är som om Carlgren tror att en övergång till fossilfria bränslen snart kommer att bli enklare. Som om vi bara ska vänta tills vår växande ekonomi (driven av just fossil energi, som snart är på upphällningen) ska ha genererat ett sådant överskott att en övergång till ett annat system ska gå snabbt och smärtfritt – typ, sen.
Värt att notera är att Carlgren nu tycks gett upp tanken om ett Sverige som föregångare i klimatfrågan. ”Ingen kan tro att lilla Sverige ska kunna stoppa detta. Att säga nej skulle vara en meningslös protest” fortsätter Carlgren i söndagskvällens rapportsändning.
Andri Snaer Magnason, prisbelönt isländsk poet och författare till boken ”Dreamland – a Self Help Guide for a Frightened Nation”, talade om pyramider vid en föreläsning vid Uppsala universitet för några månader sedan. Han utvecklade ett resonemang kring Egyptens tre pyramider och drog slutsatsen att anledningen till varför man byggde tre pyramider i Egypten istället för en var att initieringen av pyramidprojektet lade grunden för en pyramidindustri med avsevärda investeringar i form av resurser och arbetskraft. Att avveckla pyramidindustrin hade varit politiskt omöjligt och man valde att fortsätta istället för att skapa social oro. Att bygga pyramider var ju det enda dessa arbetare kunde göra – det fanns inga alternativ.
Sant eller inte – det går att dra likheter mellan Snaers pyramider och det slovenska kolkraftverket. Vi har byggt in oss i ett system där finansiella aktörer vet hur man utvärderar riskerna och förväntade vinster av kolkraftinvesteringar, där företagsledare vet hur de ska kommunicera med investerare för att få loss resurserna som behövs för utbyggnad av storskaliga centrerade energistrukturer, där politiker inser att ekonomin och därmed jobben och den sociala ordningen kräver stora mängder energi. Det är helt enkelt lättare för alla parter att investera i kol än i något nytt.
Vem ska ta steget och risken det innebär att hitta en annan struktur? Och hur lång tid kan vi egentligen vänta?
——————
Sara Andersson
Student och pedagogisk utvecklare inom utbildning för hållbar utveckling
SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till