Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Solpaneler och klimatcertifieringar räcker inte – vi måste ställa om till ett nerväxtsamhälle!

    Foto: Marlis Wullenkord ©

    ANDREAS ROOS: KD och Sydsvenskan går båda vilse i teknikoptimismens dimma. Det är lönlöst att diskutera klimatcertifiering av solpaneler i hopp om att lösa dagens miljöproblem. Den enda möjliga lösningen ligger i att minska resursförbrukningen och ställa om till ett nerväxtsamhälle.

    Efter diskussioner om fossil energi i solcellsproduktion och rapporteringar om slavlika förhållanden i Kinas solpanelsfabriker har frågan kring solteknikens klimatnytta och global miljörättvisa nått Sverige. I en debattartikel publicerad i Aftonbladet (4 november) står Kristdemokraternas Ebba Busch, Camilla Brodin, och Kjell-Arne Ottosson som de osannolika förkämparna för en ”sanering av klimatbovarna inom solcellsbranschen.” Deras förslag är att införa krav på klimatcertifiering av solceller, slopa subventioneringen av solpaneler producerade under klimatskadliga förhållanden, och införa tullavgifter på solteknik och dess komponenter.

    Sydsvenskan har sedan dess gett replik på KDs förslag. De delar oron kring Kinas smutsiga solcellsproduktion, men menar att en reglering av solteknik kan liknas vid att ”springa vilse på vägen mot viktiga klimatmål.” Deras poäng är otydlig och förvirrad, men verkar vara att Sverige i nuläget bör reglera fossilindustrin snarare än den mindre klimatskadliga solcellsindustrin.

    Hur bör vi ta ställning till denna problematik som ställer klimatnytta mot miljörättvisa på sin spets? Enligt många års forskning om solteknik och global miljörättvisa ligger svaret i att ställa om till ett nerväxtsamhälle.

    Låt oss börja med faktumet att produktionen av solpaneler flyttades från Tyskland (och sedan övriga Europa) till Kina i början av 2000-talet eftersom solenergin då kunde bli konkurrenskraftig gentemot fossil energi på världsmarknaden. Kinas oreglerade och mycket billiga arbetskraft, råvaror, och kolkraft innebar nämligen att solpaneler kunde produceras till mycket låga priser. Tyskland insåg snart sitt misstag då landet fick ekonomiska problem till följd av en generös subventionering av energi från solpaneler, vilka började importeras i oerhörda mängder. Följden blev minskade subventioner och en tullavgift på kinesisk solteknik som var illa omtyckt av miljöorganisationer i Europa.

    KDs förslag att införa klimatcertifiering och tullavgifter på solpaneler kommer innebära att svensk solenergi blir dyrare. I praktiken innebär detta även att det kommer att installeras färre solpaneler i Sverige. Oron över detta förslag är fullt legitim sett utifrån perspektivet att solenergi måste bli billigare för att påskynda klimatomställningen. För att bevisa sitt miljöengagemang måste KD därför vara beredda att inte bara reglera solpaneler, utan samtliga produkter från Kina som producerats under precis samma klimatskadliga förhållanden. Allt annat är att fördröja klimatomställningen på bekostnad av både klimat och miljörättvisa.

    Soltekniksförespråkare måste å sin sida acceptera att dagens låga pris på solpaneler är intimt förknippat med billig kolkraft och lågavlönat arbete. Det går helt enkelt inte att separera ökade mängder solpaneler och ökade miljöbelastningar i en ekonomi baserad på ökade vinster och oändlig ekonomisk tillväxt. En studie (bland flera) har dessutom visat att installationen av förnybar energiteknik inte per automatik ersätter fossila energikällor, utan snarare lägger till energi i länders energimix. Det är därför full legitimt att (likt KD) se bortom den snäva klimatnyttan och söka genomföra klimatomställningen på ett hållbart och rättvist sätt. Om inte så ersätter vi endast ett miljöproblem med ett annat.

    Från ett bredare perspektiv måste vi acceptera det oundvikliga faktumet att energiförbrukning, oavsett vilken teknik som används, alltid innebär en miljöbelastning. Detta är en ofrånkomlig konsekvens av att samhällen existerar i naturen. I en artikel i den vetenskapliga tidskriften Nature fastslog forskare att mängden och sättet på vilket världens rika (däribland Sveriges befolkning) konsumerar världens resurser är själva grundorsaken till den fortsatta exploateringen av natur och människor. Detta betyder att miljöproblemens underliggande orsak varken kan lösas endast med fler solpaneler eller fler klimatcertifieringar.

    En lovande lösning som kringgår detta är att söka minska samhällets totala förbrukning av material och energi på ett hållbart och rättvist sätt. Genom nerväxt kan vi förebygga både klimatproblem och miljöorättvisor samtidigt som fler människor får det bättre ställt. I syfte att lösa dagens miljöproblem är allt annat än nerväxt ”önsketänkande,” som professor Johan Rockström uttryckte det. Det är även detta perspektiv som florerar bland gräsrotsaktörer, däribland Greta Thunberg, som gjort sina röster hörda på gatorna i samband med COP26 i Glasgow.

    Det är hög tid att vi börjar se bortom teknologiska lösningar och snäva klimatcertifieringar som legitimerar den eskalerande resursförbrukningen. Solpanelsförespråkare kan visserligen fortsätta sätta upp solceller, men bör endast göra detta som led i en övergripande strategi att minska samhällets totala resursförbrukning. Annars betyder denna lösning ingenting.

    Andreas Roos
    Doktor i Humanekologi, Lunds universitet


    Det här är en debattartikel publicerad på SMB:s opinionsida. Åsikterna i texten tillhör skribenten.

    Hej SMB-läsare!
    Vill du hjälpa oss nå 10 000 följare på instagram?

    SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till

    Läs vad vi vill göra
    Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.





      Hej SMB-läsare!
      Vill du hjälpa oss nå 10 000 följare på instagram?

      SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

      Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till

      Läs vad vi vill göra