(Tryck ENTER för fler alternativ)
Sökförslag:
Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.

Susanna Elfors: Hållbar stadsutveckling handlar om mer än solcellspaneler

Hållbar stadsutveckling handlar om mer än solcellspaneler

Vår bebyggelse står för ca 30-40 procent av energi- och resursanvändningen. Dessutom påverkar
stadens utformning hur vi transporterar oss och hur vi konsumerar. De närmaste åren står vi inför
en gigantisk utmaning då våra städer och samhällen ska kunna hantera både klimatförändringar
och resurskriser. Solcellspaneler och ny teknik i alla ära, men hållbar stadsutveckling handlar om så
mycket mer.

Glänsande solcellspaneler, nybyggda passivhus med grästak och spårbilar på linbanor ovan marken.
Får ni också den bilden när ni hör ordet hållbar stadsutveckling? Green, lean, smart och high-tech är
ord som hör till. Den gröna staden är silvrig och glänsande, kanske ligger den i öknen och är byggd av
en filantropisk oljeschejk, eller hur ser den egentligen ut?

Är det passivhus och teknik som ska rädda oss? Visst är tekniken viktig men den räcker inte. Ett
passivhus spar energi när det används, men att bygga huset kräver energi och naturresurser och
risken är stor vi får en så kallad ”rebound effect” eller rekyleffekt, det vill säga att vi tillåter oss att
bygga större hus. Enligt Örjan Svane professor i hållbar stadsutveckling kommer två tredjedelar av de
hus vi har idag att finnas kvar år 2050 om inte något drastiskt inträffar som krig, istid eller en extrem
höjning av vattennivån. Det viktigaste vi har att göra är därför att se över de hus vi redan har och
fundera på hur vi kan göra dem ekologiskt och socialt hållbara.

Så det är kanske inte en silvrig high-techstad vi har att se fram emot, utan en stad med de hus vi har
idag fast med lite bättre fasader. En stad som till stor del består av villor och flerfamiljshus från de så
kallade rekordåren, det vill säga från 1940-70-talen. Miljonprogram och mexitegelhus. Hur kan vi få
dessa hus att bli mer hållbara?

1. Vi kan miljöupprusta dem. Något som bör göras nu. Struntar vi i miljöaspekten och bara
upprustar på vanligt vis missar vi tåget och får vänta en 30-50 år till nästa gång och
då är det nog för sent. Upprustningarna kan göras snabbt eller stegvis i samband med
underhåll. Här handlar det om teknik och om ekonomiska incitament. Hur får vi villaägare,
bostadsrättsföreningar och hyresvärdar att vilja satsa på injustering, fönsterbyten och
tilläggsisolering när det tar många år innan pengarna tjänas in och ett nytt kök och en jacuzzi
känns så mycket fränare?

2. Vi kan fundera på hur vi använder husen mer hållbart. Finns det ytor som kan användas
mer effektivt? Bor ensamma människor i stora villor? Använder vi befintlig bebyggelse mer
effektivt behöver vi inte bygga så mycket nytt men det är i en icke-fråga idag eftersom det
är politiskt känsligt att lägga sig i folks boende. Går det att föra en politik som uppmuntrar
till kollektiva boenden och lockar ensamma i stora villor att flytta till en lägenhet och upplåta
villan till en större familj?

I den silvriga high-techstaden har vi elbilar och spårbilar. Men frågan är om det håller. Inte ens elbilar
blir hållbart om alla ska äga sin egen bil har transport- och miljöforskaren Jonas Åkerman på KTH
räknat ut. Spårbunden kollektivtrafik kan däremot funka om vi inte tokreser.

Sen krävs det en betydligt mer hållbar handel och konsumtion. Något som sällan ingår när man
pratar om hållbar stadsutveckling och den skinande high-techstaden. Men konsumtion är viktigt. I

Stockholm har politikerna helt struntat i konsumtionen och hävdar att stockholmarna bara släpper
ut 4 ton koldioxid per person och år när den verkliga siffran är över 10 ton koldioxid per person och
år om man räknar in våra flygresor, kinesiska leksaker med mera. Det är dags att låta konsumtionen
ta plats i den hållbara staden! I en hållbar stad äger vi därför färre prylar, istället hyr vi dem. När vi
köper något är det återanvänt eller återvunnet eller åtminstone producerat på ett schyst sätt. Vi åker
inte heller på flygsemestrar särskilt ofta.

Den hållbara staden kan enligt boken ”Bilder av framtidsstaden, tid och rum för hållbar utveckling”
(Bergman m.fl. 2007) vara både gles och tät, men inte både och. Antingen bor vi i egna hus
där vi både arbetar och umgås eller så bor vi trångt i den täta staden och arbetar och umgås i
gemensamma utrymmen. Bor vi glest måste vi i mycket högre utsträckning försörja oss själva. Att
låta äpplena ruttna eller bara ha en gräsmatta på villatomten är inte hållbart. Vi kan inte heller
göra som idag när vi bor i villor och samtidigt åtnjuter en massa gemensamma utrymmen i staden.
Det funkar inte heller att bo i stan och helgpendla med bilen till sommarstugan. Vi får liksom välja.
Kanske kan vi byta boenden med varandra så att lantborna får låna stadsbornas lägenheter och vice
versa?

Eller så behöver vi inte alls fundera på de här sakerna för att någonting händer, typ att oljan
börjar sina. Då blir det varken silvriga high-techstäder eller upprustade miljonprogram. Kanske
blir rekordårens alla hus tomma skelett samtidigt som dagens ödebyar och slitna gårdar fylls av
nytt liv. Dessa byar lär få växa en del om alla 9 miljoner svenskar (eller troligen många fler då) ska
bo på landet. Hur och vad bygger vi våra hus av då, timmer från skogen, lera och halm? Blir det
egentillverkade hus, prunkande odlingar, handgjorda vindsnurror och grisar som bökar i leran? Eller
hur blir det? Hållbar stadsutveckling kan nog se ut på många olika sätt.

Susanna Elfors, webbredaktör/hållbarhetskonsult/teknologie doktor i bebyggelseanalys

Susanna driver sedan 2003 ekosajten www.asfaltblomman.se. Hon har också skrivit en
doktorsavhandling om strategier för att minska bebyggelsens negativa miljöpåverkan. Numer
arbetar Susanna som konsult med hållbar stadsutveckling och miljökommunikation. Susanna har
hållit i flera ekoturer då hon visar utländska besökare stadens gröna sevärdheter. Alldeles nyligen
har hon startat www.sustopia.se och söker efter folk som vill delta på olika sätt. Mejla gärna
susanna.elfors@sustopia.se om du är intresserad!

SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till

Läs vad vi vill göra
Tipsa!

Tipsa oss

Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.





    SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till

    Läs vad vi vill göra
    Du kan nu spara nyheter!

    Lägg till något för att läsa senare eller att kunna återkomma till.

    OBS! De sparas endast i den här webbläsaren.