Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
(Tryck ENTER för fler alternativ)
Sökförslag:
    Stäng

    Susanna Elfors: Hållbar stadsutveckling handlar om mer än solcellspaneler

    Hållbar stadsutveckling handlar om mer än solcellspaneler

    Vår bebyggelse står för ca 30-40 procent av energi- och resursanvändningen. Dessutom påverkar
    stadens utformning hur vi transporterar oss och hur vi konsumerar. De närmaste åren står vi inför
    en gigantisk utmaning då våra städer och samhällen ska kunna hantera både klimatförändringar
    och resurskriser. Solcellspaneler och ny teknik i alla ära, men hållbar stadsutveckling handlar om så
    mycket mer.

    Glänsande solcellspaneler, nybyggda passivhus med grästak och spårbilar på linbanor ovan marken.
    Får ni också den bilden när ni hör ordet hållbar stadsutveckling? Green, lean, smart och high-tech är
    ord som hör till. Den gröna staden är silvrig och glänsande, kanske ligger den i öknen och är byggd av
    en filantropisk oljeschejk, eller hur ser den egentligen ut?

    Är det passivhus och teknik som ska rädda oss? Visst är tekniken viktig men den räcker inte. Ett
    passivhus spar energi när det används, men att bygga huset kräver energi och naturresurser och
    risken är stor vi får en så kallad ”rebound effect” eller rekyleffekt, det vill säga att vi tillåter oss att
    bygga större hus. Enligt Örjan Svane professor i hållbar stadsutveckling kommer två tredjedelar av de
    hus vi har idag att finnas kvar år 2050 om inte något drastiskt inträffar som krig, istid eller en extrem
    höjning av vattennivån. Det viktigaste vi har att göra är därför att se över de hus vi redan har och
    fundera på hur vi kan göra dem ekologiskt och socialt hållbara.

    Så det är kanske inte en silvrig high-techstad vi har att se fram emot, utan en stad med de hus vi har
    idag fast med lite bättre fasader. En stad som till stor del består av villor och flerfamiljshus från de så
    kallade rekordåren, det vill säga från 1940-70-talen. Miljonprogram och mexitegelhus. Hur kan vi få
    dessa hus att bli mer hållbara?

    1. Vi kan miljöupprusta dem. Något som bör göras nu. Struntar vi i miljöaspekten och bara
    upprustar på vanligt vis missar vi tåget och får vänta en 30-50 år till nästa gång och
    då är det nog för sent. Upprustningarna kan göras snabbt eller stegvis i samband med
    underhåll. Här handlar det om teknik och om ekonomiska incitament. Hur får vi villaägare,
    bostadsrättsföreningar och hyresvärdar att vilja satsa på injustering, fönsterbyten och
    tilläggsisolering när det tar många år innan pengarna tjänas in och ett nytt kök och en jacuzzi
    känns så mycket fränare?

    2. Vi kan fundera på hur vi använder husen mer hållbart. Finns det ytor som kan användas
    mer effektivt? Bor ensamma människor i stora villor? Använder vi befintlig bebyggelse mer
    effektivt behöver vi inte bygga så mycket nytt men det är i en icke-fråga idag eftersom det
    är politiskt känsligt att lägga sig i folks boende. Går det att föra en politik som uppmuntrar
    till kollektiva boenden och lockar ensamma i stora villor att flytta till en lägenhet och upplåta
    villan till en större familj?

    I den silvriga high-techstaden har vi elbilar och spårbilar. Men frågan är om det håller. Inte ens elbilar
    blir hållbart om alla ska äga sin egen bil har transport- och miljöforskaren Jonas Åkerman på KTH
    räknat ut. Spårbunden kollektivtrafik kan däremot funka om vi inte tokreser.

    Sen krävs det en betydligt mer hållbar handel och konsumtion. Något som sällan ingår när man
    pratar om hållbar stadsutveckling och den skinande high-techstaden. Men konsumtion är viktigt. I

    Stockholm har politikerna helt struntat i konsumtionen och hävdar att stockholmarna bara släpper
    ut 4 ton koldioxid per person och år när den verkliga siffran är över 10 ton koldioxid per person och
    år om man räknar in våra flygresor, kinesiska leksaker med mera. Det är dags att låta konsumtionen
    ta plats i den hållbara staden! I en hållbar stad äger vi därför färre prylar, istället hyr vi dem. När vi
    köper något är det återanvänt eller återvunnet eller åtminstone producerat på ett schyst sätt. Vi åker
    inte heller på flygsemestrar särskilt ofta.

    Den hållbara staden kan enligt boken ”Bilder av framtidsstaden, tid och rum för hållbar utveckling”
    (Bergman m.fl. 2007) vara både gles och tät, men inte både och. Antingen bor vi i egna hus
    där vi både arbetar och umgås eller så bor vi trångt i den täta staden och arbetar och umgås i
    gemensamma utrymmen. Bor vi glest måste vi i mycket högre utsträckning försörja oss själva. Att
    låta äpplena ruttna eller bara ha en gräsmatta på villatomten är inte hållbart. Vi kan inte heller
    göra som idag när vi bor i villor och samtidigt åtnjuter en massa gemensamma utrymmen i staden.
    Det funkar inte heller att bo i stan och helgpendla med bilen till sommarstugan. Vi får liksom välja.
    Kanske kan vi byta boenden med varandra så att lantborna får låna stadsbornas lägenheter och vice
    versa?

    Eller så behöver vi inte alls fundera på de här sakerna för att någonting händer, typ att oljan
    börjar sina. Då blir det varken silvriga high-techstäder eller upprustade miljonprogram. Kanske
    blir rekordårens alla hus tomma skelett samtidigt som dagens ödebyar och slitna gårdar fylls av
    nytt liv. Dessa byar lär få växa en del om alla 9 miljoner svenskar (eller troligen många fler då) ska
    bo på landet. Hur och vad bygger vi våra hus av då, timmer från skogen, lera och halm? Blir det
    egentillverkade hus, prunkande odlingar, handgjorda vindsnurror och grisar som bökar i leran? Eller
    hur blir det? Hållbar stadsutveckling kan nog se ut på många olika sätt.

    Susanna Elfors, webbredaktör/hållbarhetskonsult/teknologie doktor i bebyggelseanalys

    Susanna driver sedan 2003 ekosajten www.asfaltblomman.se. Hon har också skrivit en
    doktorsavhandling om strategier för att minska bebyggelsens negativa miljöpåverkan. Numer
    arbetar Susanna som konsult med hållbar stadsutveckling och miljökommunikation. Susanna har
    hållit i flera ekoturer då hon visar utländska besökare stadens gröna sevärdheter. Alldeles nyligen
    har hon startat www.sustopia.se och söker efter folk som vill delta på olika sätt. Mejla gärna
    susanna.elfors@sustopia.se om du är intresserad!

    SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till

    Läs vad vi vill göra
    Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.





      SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

      Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till

      Läs vad vi vill göra