”Sveriges misslyckade kärnkraftspolitik förråder framtidens generationer”

”Klimatkrisen är, i grund och botten, ett misslyckande i hållbar utveckling då vi förbrukar resurser på ett sätt som är oansvarigt och oetiskt. Det är därför vår skyldighet att visa att vi lärt oss av våra misstag”, skriver John Lindberg, f.d. generalsekreterare för Unga Europarådets energi- och klimatkommittée, idag i en debattartikel på Supermiljöbloggen. 

Mänskligheten står inför ett av det allvarligaste hoten mot vår vidare existens och frågan kring klimatförändringarna kommer definiera vår framtid. Svensk energi- och miljöpolitik genomsyras, rent teoretiskt, av en hållbarhetsfilosofi, men i praktiken är detta en illusion. Detta är en illusion som framtidens generationer kommer att betala dyrt för. För att bekämpa klimatförändringarna, både i Sverige och utomlands, så krävs en energirevolution. Kärnkraften måste spela en central roll i framtidens energisystem, men en av de största bromsklossarna för den expansion som krävs för att förhindra katastrofal klimatförändring är frågan kring uttjänt kärnbränsle.

Klimatkrisen är, i grund och botten, ett misslyckande i hållbar utveckling då vi förbrukar resurser på ett sätt som är oansvarigt och oetiskt. Det är därför vår skyldighet att visa att vi lärt oss av våra misstag. Att en generation efterlämnar avfall som förblir farligt för många tusentals år är uppenbarligen problematiskt. Utan att lösa kärnbränslefrågan så kan kärnkraften inte kunna betraktas som hållbar.

Problemet härstammar, som många andra som rör kärnkraft, från dess olyckliga förbindelse med kärnvapen. Kärnkraftsprogram utomlands har använt omarbetning av kärnbränsle för att utnyttja dess potential bättre. Omarbetningsmetoden PUREX separerar plutonium från använt bränsle och kan därefter användas på nytt i reaktorer. Detta låser inte bara upp mer energi, men också minska avfallsmängden. Problemet är dock att det var väldigt lätt att använda det rena plutoniumet från processen till kärnvapen, vilket också har skett. Detta gjorde omarbetning av kärnbränsle till politiskt oacceptabelt.

Den svenska kärnkraftsmodellen bygger på en filosofi där bränsle inte återanvänds efter sin ”förbränning” i reaktorn utan allt ”uttjänt” bränsle skickas direkt till slutförvar, utan att återanvändas. Bristen på omarbetning leder till att kärnbränslecykeln försvinner. Majoriteten av detta så kallade avfall är uran som fortfarande kan användas. Enbart 2% av den totala energin används och resten ska sedan grävas ned, tillsammans med transuraniska element och fissionsprodukter. Detta är inte bara ett enormt slöseri av koldioxidfri energi och oetiskt mot alla människor som fortfarande inte har tillgång till el. Det är också ett grovt svek mot framtidens generationer, då det faktiskt finns tekniska lösningar som löser frågan kring ”avfallet”.

Integral Fast Reactors (IFR) är ett okonventionellt reaktorkoncept som utvecklades i USA och som fungerade väl tills den amerikanska kongressen avslutade projektet av politiska skäl. Dessa reaktorer kan använda allt uran som bränsle, men också transuraniska ämnen som plutonium. Detta mångdubblar den koldioxidfria energi som kärnkraften kan generera, men också dramatiskt minska mängden avfall från kärnkraften och dess farlighet. Reaktorerna skulle även kunna använda ”avfall” från konventionella reaktorer, därav minska den totala mängden ”uttjänt” bränsle som nu ligger och väntar på slutförvar. Omarbetningsprocessen som är en del av IFR kan inte användas för kärnvapenstillverkning, till skillnad från PUREX.

Lösningen till kärnkraftens hållbarhetsproblem existerar. Det som nu krävs är en öppen och faktabaserad diskussion kring kärnkraften och hur Sverige kan leda världen i kärnbränslehantering och koldioxidfri energiproduktion. Det är dags att vi bemöter den irrationella rädslan för kärnkraften och byter kurs på svenska kärnkraftspolitik. Misslyckade vore inget annat än ett förräderi av framtida generationer.

John Lindberg

Masterstudent, King’s College London

F.d. sakpolitisk rådgivare, Skotska parlamentet & generalsekreterare, Unga Europarådets energi- och klimatkommittée