(Tryck ENTER för fler alternativ)
Sökförslag:
Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.

Tanja Dyredand: Jag startar #plastriot – revolution mot onödig vardagsplast!

Varje år tillverkas lika mycket gladpack så att hela ytan av Sverige och Norge skulle kunna plastas in. Varje sekund kastas det ned 200 kg plast i våra världshav. Nu startar jag revolution mot onödig vardagsplast – #plastriot!


Ponera att om man nu damp ned från ett avlägset stjärnsystem och någon i närbutiken tjoade ”här var det gladpack”; skulle första tanken vara, oj nu får vi träffa glada spelmän från Dalarna eller eventuellt ett avdammat 80-talsrockband. Detta om vi bara utgår från ordet som sådant. Glad-pack; smaka på ordet; ett glatt pack. Nu är det, namnet till trots, inget alls att vara glad över.

En onödig vardagsplast som få reagerar över när maten eller lunchsmörgåsen förses med plasthinna. När man istället ser vetenskapsrapporter på att plastfolien om den hamnar i naturen, aldrig bryts ned, aldrig någonsin, och att det tillverkas lika mycket av den glada plastfolien varje år så att hela ytan av Sverige och Norge kan täckas, ja då fastnar leendet till ett ångestgrin.

Men. Det tar inte slut där.

Fortsätter vi rannsaka all plast som finns i vår vardag är det bäst att bereda sig för en smärre livschock; vi omger oss 24/7 med plast som tar plats inom sfären för onödig överkonsumtion. Vi hämtar mat i engångsförpackningar, tar latten med plastlock i farten, får plastpåse på köpet, köper samlarplastleksaker till våra barn och accepterar förpackningar inplastade i varandra med märkliga plasthinnor runt varje pryttel.

Det som göms i snö kommer upp i tö heter det och förr eller senare uppdagas våra synder. Förra året hittades 1,2 miljoner plastlock på världens städade stränder. Varje sekund kastas det ned 200 kg plast i våra världshav, som blir till små plastpartiklar vilka tas upp av fåglar, fiskar, skaldjur för att slutligen hamna i oss. Förutom miljöförstöringen orsakad av plast som inte återvinns på rätt sätt, kan vi heller inte blunda för de skadliga ämnen som tyvärr finns i vissa plaster.

Farliga PVC-plasten (polyvinylklorid) och Polypropylen återfinns i allt från snabbmatsförpackningar och butiksinpackat kött till leksaker och mjukgörande hormonpåverkande ftalater och farligt flamskyddsmedel läcks till omgivningen under hela produktens livstid. Ett farligt ämne som även visat stor risk för barnallergier. Våra vanligaste dryckesflaskor av PET (polyeteneterftalat) är en annan plastfavorit; återvinningsbara och tåliga. Vad som sällan påpekas är att också här har man hittat fler halter av hormonstörande ämnen i drycken jämfört med samma dryck buteljerad i glas. Polyamid som är ett av våra vanligaste vardagsplaster innehåller hormonpåverkande ämnet bisfenol A och finns bland annat i nappflaskor, matlådor, stekbestick och tillbringare.

Och någonstans där; exakt där i närbutiken när samplingspersonalen tjoade; ”här var det gladpack” kom droppen som fick plastbägaren att svämma över. När till och med miljömärkta äpplen försetts med snabbmatsförpackning och omslutande plasthinna, var och en för sig, brast det totalt och jag beslutade mig för att starta #plastriot. En social mötesplats på Twitter. En minirevolution för att uppmärksamma vår onödiga vardgasplastanvändning samtidigt som man där kan dela med sig av smarta tips, vetenskapsrapporter eller bara lufta få sin syn på plast.

För visst kan vi inte dra all plast över samma kam. Vi behöver plast men också mer information om hur vi kan ta hand om den och vad det drivs för forskning på framtida lösningar. Det är lätt att skylla ifrån sig också som konsument i återvinningshierarkin istället för att inse att vi som konsumenter har en oerhörd makt. Konsumentmakt. Att vi kan bidra till att tacka nej till engångsartiklar av plast. Nu inför stundande påskhelgen, så önskar vi därför ett påskägg fyllt av nykter förhållning till vardagsplasten. Vi säger inte Glad Pack utan Glad Påsk och väljer bort de färdigskalade äggen, inplastade var för sig i sin snabbmatsförpackning. För vi kan göra skillnad. Du och jag. Utan en plasthinna emellan. Välkomna, vi ses på #plastriot.

Tanja Dyredand, frilansjournalist/redaktör/bloggare

Tanja driver sedan 2009 bloggen www.ekostil.se – en ekoblogg som utan pekpinnar vill främja gröna sköna val. Förutom bloggen föreläser Tanja om konsumtionsmönster med stänk av ekoglamour för barn, ungdomar och vuxna. Tanja har nu startat #plastriot, en reaktion mot onödig varadagsplast och tillika en social mötesplats på Twitter som är öppen för alla. Ny partner på #plastriot är oceanografen Daniel Hansson.

SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till

Läs vad vi vill göra
Tipsa!

Tipsa oss

Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.





    SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till

    Läs vad vi vill göra
    Du kan nu spara nyheter!

    Lägg till något för att läsa senare eller att kunna återkomma till.

    OBS! De sparas endast i den här webbläsaren.