(Tryck ENTER för fler alternativ)
Sökförslag:
Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.

Julia Sandström, Terracycle & Sandra Samuelsson, Oji: Tänk om…

När plasten kom in i det svenska hemmet var det något otroligt revolutionerande. Här kom ett material som inte bara var tåligt men som också innebar att mat och andra produkter kunde förvaras längre samtidigt som vikten av transporterna minskade. Men det få kanske tänker på är hur mycket plast som finns idag och vad som till slut händer med denna plast efter att vi använt den. Tyvärr så hamnar mycket av den plast som kommer ut på marknaden i naturen och inte minst i haven. Dessa plastbitar konsumeras av det marina livet som så småningom hamnar på våra tallrikar eller äts av andra djur.

Idag i Sverige är vi förhållandevis duktiga på återvinning, men som alltid kan vi bli bättre. Av den plast som kom ut på marknaden 2011, 183 883 ton, hamnade 53.6 % i de gröna återvinningstunnorna som finns i nästan alla städer. Av dessa cirka 54 % återvanns 26 % till nya produkter och 28 % energiåtervanns genom förbränning (info från FTIAB). Dessa siffror visar en stor förbättringspotential för att materialåtervinna plast. Vid materialåtervinning av plast så behöver ingen ny olja utvinnas. Olja är en icke-förnyelsebar källa av energi som många forskare anser håller på att ta slut och som dessutom bidrar till växthuseffekten då den förbränns.

För att vi som land ska bli bättre på att materialåtervinna måste alla aktörer i samhället ta steg i rätt riktning. Vi konsumenter måste ställa fler och hårdare krav på företag och stat, och samtidigt själva bli bättre på att stoppa vår förbrukade plast i återvinningen eller hitta alternativa användningsområden till det som ska slängas. Vi som konsumenter måste också sluta se paketering som en engångsprodukt som man slänger då man förbrukat varan. Tänk istället på förpackningen som ett transportmedel som gör att vi kan ta njuta av vår vara. Om vi slänger förpackningen kastar vi också bort transportmedlet som gör att vi kan njuta av nästa vara. Kanske skulle ett sådant tankesätt göra att fler människor såg till och krävde att förpackningen återvanns på bästa sätt?

Det finns bra exempel på hur man genom tiderna haft en mer sluten cirkel när det kommer till förpackningar. Ett exempel är den klassiska distributionen av mjölk där konsumenten ställde ut sina tomma mjölkflaskor utanför huset, som samlades upp av mjölkdistributörer och ersattes av fulla mjölkflaskor. Ett annat exempel är ”läskback-systemet” som fortfarande är aktivt idag. Den initiala kostnaden för läskbacken inkluderade pantkostnaden på flaskorna, och varje gång läskbacken återlämnas och en ny hämtas så betalade man enbart för drycken vilket ger stor motivation till att återlämna flaskorna. Då läskback-systemet kräver ett engagemang från kunderna för att fungera, så innebar mjölkdistributionen en leveranstjänst från företaget – vilket ger två olika tillvägagångssätt att möjliggöra tillvaratagandet av förpackningen.

Det finns goda förutsättningar att införa detta system på fler varor med tillhörande förpackning, men det kräver anpassning till dagens marknad och konsumtionsmönster. Om företaget såg på sin produkt från ett cirkulärt perspektiv, så finns det många områden där man kan justera energi och miljöpåverkan. Ta t.ex. slutet av produktens livscykel – istället för att nöja sig med att den förbränns kan företaget söka nya lösningar för att se till att produkten materialåtervinns. Genom att sedan lansera roliga, enkla och attraktiva sätt att återvinna kan de dessutom engagera sina konsumenter att hjälpa dem i denna kamp.

Sammanfattningsvis vill vi nå ut med budskapet att vi tillsammans måste värna om vår miljö. Ett steg i detta arbete är att på ett smart sätt förlänga livslängden på de produkter och förpackningar som används i vårt dagliga liv. För att detta ska lyckas måste företag och organisationer se lönsamhet i att ta fram kreativa lösningar för återanvändning/återvinning och konsumenter måste också ställa krav samt få en förståelse och nytta av att återlämna förpackningen. För utan efterfrågan blir det ju inget utbud.

Julia Sandström
Nordisk PR-chef
TerraCycle

Sandra Samuelsson
Sustainability Manager
Oji

SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till

Läs vad vi vill göra
Tipsa!

Tipsa oss

Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.





    SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till

    Läs vad vi vill göra
    Du kan nu spara nyheter!

    Lägg till något för att läsa senare eller att kunna återkomma till.

    OBS! De sparas endast i den här webbläsaren.