”Vi måste gå från just in time till just in case”

DEBATT Det finns många stora utmaningar i samhället. Vi menar att det tyvärr finns en tendens att dela upp frågorna i olika stuprör och använda ett fackspråk som gör det svårt att se överlappningar och få till samarbeten. Vi anser att Regeringen ska ge MSB i uppdrag att skapa nationella arenor där de som arbetar med hållbarhet och beredskap kan mötas.

Hållbarhet och beredskap ses ofta som olika ämnen och de som arbetar med frågorna har ofta olika bakgrund och infallsvinklar. Men de har många överlappningar och om vi kan se likheter istället för skillnader kan stora förändringar ske snabbt. När vi inser att frågorna hör ihop kan vi dessutom samfinansiera projekt.

Mat är ett bra exempel där vi vet att det är bra för beredskapen att ha en högre självförsörjningsgrad. Men även för hållbarheten är det bra eftersom inhemsk livsmedelsproduktion skapar färre transporter.

Inom energi gäller samma logik. Om vi producerar vår egen energi i Sverige innebär det lägre klimatpåverkan då vi inte har fossila bränslen. Vi menar inte att Sverige ska sluta importera eller exportera varor men en ökad självförsörjningsgrad på alla sorters varor gör oss mer robusta och hållbara.

Även FN har insett denna överlappning vilket är anledningen till att Agenda 2030, Parisavtalet och Sendairamverket alla kom till år 2015. Sendairamverket syftar till att mellan år 2015-2030 minska alla typer av katastrofer och olyckor i världen, inklusive klimatrelaterade naturkatastrofer. I Sverige kom samma år beskedet om återuppbyggnaden av Totalförsvaret och starten av Holma folkhögskola, som är Sveriges första folkhögskola med hållbarhet, omställning och odling som profil.

Överlappningen mellan beredskap och hållbarhet skapar synergier och kan skapa breda politiska uppgörelser. Ämnena har traditionellt olika intressentgrupper, varför gemensamma utspel kan skapa en bred förankring. Ett projekt som gynnar både hållbarhet och beredskap kan bidra till breda politiska majoriteter samt att folk överlag blir mer positivt inställda till projektet. Klimatanpassning och översvämningsskydd kan till exempel vara samma sak.

Exempelvis I Eksjö kommun krokade hållbarhetssamordnaren arm med beredskapssamordnaren och måltidsansvarig i kommunen. Tillsammans började de inventera vilka livsmedel som producerades i kommunen samt hur stor del av dessa som tillslut hamnade på befolkningens tallrikar. Det visade sig vara en väldigt liten del. De beslutade sig för att samla hela livsmedelskedjan till en gemensam workshop. De förslag som senare lades fram till politikerna fick en bred majoritet. Vi vill se mer av denna typ av samarbeten på alla nivåer inom kommuner, regioner och länsstyrelser.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har åtminstone delvis insett detta då Janet Edwards och Karin Klasa som är ansvariga för Sendairamverket i Sverige även är ansvariga för Agenda 2030 internt på MSB. Detta betonar alla överlappningar som finns mellan Sendairamverket och Agenda 2030. Hur arbetas det med detta på andra myndigheter, länsstyrelser, regioner och kommuner? För det svenska näringslivet finns det stor potential i att lyfta den inhemska produktionen som en möjlighet.

Vi vill att det snarast ska skapas nationella och regionala arenor där de som arbetar med hållbarhet och beredskap kan mötas och inleda de samarbeten som behövs för att vi ska stärka den svenska motståndskraften samt uppfylla de svenska åtagandena i de tre FN överenskommelser som tidigare nämnts. Vi anser att Regeringen ska ge MSB i uppdrag att skapa nationella arenor och länsstyrelserna i uppdrag att skapa regionala arenor för detta oerhört angelägna arbete som inte kan vänta.

Hugo Malm är lärare och fd rektor för Holma folkhögskola. Han medverkade nyligen i
Krisledningspodden under ämnet hållbarhet och krisberedskap.

Jakob Lagercrantz är VD på 2030-sekretariatet och arbetar med omställningen av
transportsektorn.

Det här är en debattartikel publicerad på SMB:s opinionsida. Åsikterna i texten tillhör skribenten.