76% av vanliga produkter innehåller PFAS

Många vardagsprodukter innehåller skadliga PFAS-ämnen, trots deras koppling till skadliga effekter på hälsa och miljö. Det skriver Kemikalieinspektionen i en tillsynsrapport och menar att det är hög tid för företagen att fasa ut dessa ämnen.

PFAS är ett samlingsnamn för en grupp av olika perfluorerade och polyfluorerade ämnen, eller högfluorerade ämnen som de också kallas. Det är industriellt framställda ämnen som inte förekommer naturligt i miljön och har producerats sedan 1950-talet och används i ett stort antal produkter. Impregneringsmedel för kläder och textilier, rengöringsmedel, skidvallor och andra vaxer, bekämpningsmedel mot insekter och brandsläckningsskum är några exempel.

PFAS är en stor och komplex grupp på mellan 5 000 och 9 000 ämnen med varierande egenskaper och bred användning i samhället. En växande mängd vetenskaplig forskning tyder på att hela klassen är giftig för människor och djur och lagras i miljön.

Två av de mer kända PFAS-ämnena är PFOS och PFOA som är klassificerade som reproduktionsstörande och cancerframkallande. PFOS förbjöds inom EU 2008 och PFOA 2020. PFOA användes i produktionen av Teflon ända fram till år 2012. Året efter, 2013, hamnade kemikalien på den Europeiska kemikalielagstiftningen REACH kandidatlista för “Substances of Very High Concern” (ämnen som inger mycket stor oro). 

Viktig tillsyn

På grund av dess utbredning och negativa påverkan på miljö och hälsa utför Kemikalieinspektionen tillsyn om bland annat förekomsten av PFOA och PFOS i vanliga kemiska produkter och varor. Tillsynen är en viktig insats i riktning mot riksdagens miljömål Giftfri Miljö som myndigheten ansvarar för. 

I en nyligen publicerad tillsynsrapport testade myndigheten innehållet i 62 vardagsprodukter inhandlade hos 30 olika företag som finns tillgängliga för konsumenter på den svenska marknaden.

Produkterna – bland annat friluftskläder, skidvallor och cykelvårdsprodukter – testades för 37 unika PFAS-ämnen och 76 procent av dem visade sig innehålla någon typ av PFAS-ämne. Bland dessa var det två skidvallor som innehöll PFOA eller PFOA-relaterade ämnen i för höga halter.

PFOA är farligt för miljön och människors hälsa. Vi hittade för höga halter av ämnet i två skidvallor och en halt nära gränsvärdet i en annan. Vi har informerat företagen om resultatet av analyserna och det kan bli aktuellt med åtgärder i vissa fall. Företagen behöver känna till och följa lagstiftningen.

Det säger Maryam Ashja, inspektör på Kemikalieinspektionen, i det medföljande pressmeddelandet och efterlyser även bättre möjlighet till testning och en bättre tillsyn, eftersom de metoder de har tillgång till kan bara analysera ett fåtal av de PFAS-ämnen som vi vet finns.

Just skidvalla är en ökänd källa till PFAS. Fluorvallan fastnar i spåren och när snön smälter kommer PFAS ut i mark och vatten. Där riskerar de att slutligen hamna både i maten vi äter och i vårt dricksvatten. Tros detta har Internationella skidförbundet beslutat att åkarna får ha fluorvalla under skidorna även säsongen 2021–2022.

Ett stort mörkertal

Ingen av de analyserade varorna innehöll förbjudna ämnen i halter över gränsvärden i lagstiftningen. I fem av varorna hittades PFAS-ämnen som inte är begränsade i lagstiftningen och i 22 av varorna återfanns begränsade PFAS-ämnen i halter under gränsvärdet och av dessa innehöll alla utom två varor även ämnen som ännu inte är begränsade. I testade friluftsjackor fann myndigheten begränsade PFAS-ämnen i halter under gränsvärdet i elva av tolv produkter. När Greenpeace undersökte PFAS i friluftskläder fann de ämnena i nio av tio testade produkter så uppenbarligen är detta en viktig PFAS-källa. 

Tillsynen indikerar att det finns ett stort mörkertal av PFAS eftersom de riktade analyserna endast har kunnat identifiera ett fåtal ämnen och att det därmed är svårt att dra slutsatser om hur det ser ut på den svenska marknaden när det gäller innehåll av PFAS i olika typer av produkter. Maryam Ashja konstaterar därför att det finns ett tydligt behov av att utveckla riktade analysmetoder för enskilda PFAS:

De metoder vi har tillgång till kan bara analysera ett fåtal av de PFAS-ämnen som vi vet finns. Det behövs en utveckling av testmetoder, bland annat för att underlätta företagens egenkontroll och för att möjliggöra en mer effektiv tillsyn.

Verka för ett förbud

Ett problem som miljöorganisationer har pekat på i många år är att lagstiftningen ständigt ligger steget efter när varje enskilt ämne måste utredas innan det kan förbjudas. Sverige var ett av de första länderna i världen med striktare regler kring PFAS i dricksvatten, men har inte varit lika progressiva när det gäller förbud. Enligt en uppmärksammad undersökning som Naturskyddsföreningen presenterade i höstas har minst två miljoner svenskar för mycket PFAS i dricksvattnet och i april i år föll domen i det så kallade PFAS-målet i Blekinge tingsrätt som visar på problemen med att läckage av brandskum från försvarets flygflottiljer kan nå vattentäkter.

I Danmark har man redan infört ett förbud mot PFAS i matförpackningar, men trots att svenska Kemikalieinspektionen nyligen hittade 29 olika PFAS-ämnen i livsmedelsförpackningar har inget ännu hänt. Däremot finns det en gemensam syn inom EU att PFAS-ämnen bör behandlas som en grupp i utvecklingen av ny lagstiftning. Fem EU-staters egna kemikaliemyndigheter, däribland Sveriges, samarbetar därför för att få fram ett formellt förbud som bedöms kunna träda i kraft år 2025. Nyligen lämnade dessa myndigheter in en så kallad avsiktsförklaring till Europeiska kemikaliemyndigheten Echa om ett förbud. Förhoppningsvis kan EU ta viktiga steg mot ett totalförbud och därmed hantera kemiska föroreningar som det globala miljö- och hälsohot det är.