Byggavfall flyttas runt istället för att återvinnas

Ungefär 25 procent av vårt avfall är byggavfall, och det innehåller ofta farliga ämnen. Det ligger därför i vårt intresse att återanvända och återvinna byggavfallet. Istället verkar företag som ska ta hand om byggavfall, ha satt i system att bygga avfallsberg, eller i bästa fall, bränna avfallet.
Byggavfall står enligt IVL Svenska Miljöinstitutet för nästan en fjärdedel av det europeiska sopberget. En orsak är att en alltför liten andel av byggavfallet återanvänds eller återvinns. En ytterligare försvårande omständighet är att byggavfallet enligt IVL:s bedömning står för nära 40 procent av det farliga avfallet.
EU har visserligen ett ambitiöst mål om att återvinningsgraden ska vara uppe på 70 procent i år 2020, men trots det haglar avfallsskandalerna tätt. För några veckor sedan uppdagades det exempelvis hur ett av Sveriges ledande företag när det gäller att till vara på byggavfall, NMT Think Pink, har kopplingar till både ekonomisk brottslighet och misstänkta miljöbrott.
Expressen rapporterade om hur NMT Think Pinks ägare Bella Nilsson och hennes make Thomas Nilsson häktats misstänkta för grovt miljöbrott. NMT Think Pinks dotterbolag NM Trading & Transport som skulle återvunnit avfall från framförallt byggarbetsplatser, har enligt misstankarna inte alltid gjort det. Istället misstänks man ha transporterat runt avfall mellan olika avfallsanläggningar där företaget lagrat avfallet.
Enligt Sydnärkenytt lagrade företaget först avfall på anläggningar i Botkyrka och i Eskilstuna. När lagren där blev alltför stora, och anläggningarna började få anmärkningar från miljöenheterna i respektive kommun, verkar man ha flyttat avfallet. Bland annat ska avfallet då flyttats till en gammal sågverkstomt i Skultuna utanför Västerås och till ett lager utanför Hova i Västra Götaland.
I Sverige finns det restriktioner när det gäller avfallsdeponier som bland annat ska borga för att miljömål ska nås, dock verkar de här reglerna ha varit relativt enkla att kringå.
Man utnyttjar ett kryphål i lagen. Man får lagra 10 000 ton avfall, under tre år. Sedan blir det enligt lagen en deponi. Att deponera sopor är kostsamt och kräver mycket stora investeringar. […] Men om man flyttar soporna till en ny plats, en ny kommun, börjar klockan ticka på nytt. Då har man tre år till på sig, innan det räknas som deponi, säger Anna Thunell (MP), ordförande för Miljö- och konsumentnämnden och Tekniska nämnden i Västerås, som hanterat ärendena kring avfallslagret i Skultuna, till Sydnärkenytt.
På avfallsstationerna ska det enligt anmälningar i vissa fall förekommit bränder, för stora mängder avfall och giftiga ämnen bland avfallsmassorna.
Provet innehöll miljöfarliga halter koppar. Om man upptäcker förorening ska man anmäla till tillsynsmyndigheten. Företaget meddelade inte oss, därför har vi gjort åtalsanmälan, säger Marianne Lidman Hägnesten, direktör på miljö- och hälsoskyddsförvaltningen i Västerås, till Expressen angående prover från NMT Think Pinks avfallsanläggning.
NMT Think Pinks bolagskoncern ligger även bakom avfallshanteringen vid det uppmärksammade fallet Dannemora gruvor i Östhammars kommun. Det är en avfallsverksamhet som varit igång sedan i början av sommaren och som kommunen ansett vara riskfylld. Enligt kommunen finns det risk att till exempel grundvattnet blir kontaminerat av byggavfallet.
Verksamheten har fått flera förelägganden från kommunen, samt även krav på att bolaget ska berätta var avfallet kommer ifrån.
För oss är det ju viktigt att se om det här avfallet kommer ifrån till exempel rivning av en villa. För om det skulle vara till exempel rivning från en fabrik så är ju risken att det är farligare material än vad rivningskoden tillåter. Man kan tänka asbest och sådana saker och det vill ju inte ha på det här området, säger Johan Nilsson, miljöchef vid Östhammars kommun, till SVT.
Enligt en av NMT Think Pinks anlitade miljökonsulter förekommer inte de oegentligheter som de anklagats för i Östhammars kommun.
Jag har tagit vattenprover, de kommer aldrig kunna hitta en tillstymmelse till någon jon eller någonting från den här avfallsverksamheten. […] Man har också transportdokument och det står bilens registreringnummer, vilken volym man kört och vart det kommer ifrån och vart det körts till, säger Magnus Karlsson, anlitad miljökonsult från WSP, till SVT.
Hur frågan om byggavfall ska lösas återstår att se, avfallshanteringen verkar bli alltmer komplex. Det som är önskvärt, det vill säga att byggavfallet ska återanvändas eller återvinnas, verkar överhuvudtaget inte vara avfallsföretagens huvudstrategi. Vid sidan om att enbart lagra avfallet verkar det framförallt handla om, i bästa fall, att elda upp avfallet för att omvandla det till energi.
Tanken från början var nog att det svårsorterade materialet skulle eldas i kraftvärmeverk runt om i landet. […] Problemet är att kraftvärmeverk som kan elda sopor insett att sopor är en affär. Hela EU har liknande regler mot deponier. Att deponera sopor som man gjorde förr är förenat med enorma kostnader. Därför kan värmeverken ta rejält betalt för att elda sopor. Det flödar in sopor för förbränning i Sverige från flera länder i Europa. Lägg därtill flera varma vintrar, som gör att behovet av bränsle i fjärrvärmeverken minskar. Sammantaget, att bli av med byggavfallet till värmeverken har troligtvis blivit betydligt dyrare än vad som var tänkt från början, skriver Sydnärkenytt.
Inom byggbranschen har det dock glädjande nog påbörjats arbete med att begränsa förekomsten av byggavfall. JM är ett av bolagen som påbörjat ett sådant arbete genom att framförallt analysera vilka material som är vanligt förekommande bland byggavfallet.
En viktig del i JM:s inledande arbete har varit att titta närmare på ett flertal av de material som är vanligt förekommande på byggarbetsplatserna. Bland deras lösningar finns att använda lösull som inte behöver skäras för att passas som är fallet med skivor. Redan nu finns en rad förslag till lösningar som minskar avfallet. En annan lösning är att utveckla verktyg för digitalt byggande (BIM) och därigenom kunna göra mer exakta beställningar.

SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till