Sverige vägrar klimatkrav i stödpaket – trots löften om grön omställning

Nordens miljöministrar har gemensamt konstaterat att grön omställning måste utgöra motorn i återbyggnaden av världsekonomin efter coronakrisen. Men löftena klingar falskt. Nu får SAS miljardlån av Sverige och Danmark, helt utan krav på minskade utsläpp.

Coronakrisen kanske har fått världen att slå av på takten, men klimatförändringarna pågår med oförminskad styrka. Det kommer redan larm om att år 2020 kan bli det varmaste året som hittills uppmätts.

Åtgärderna som ska lindra pandemins ekonomiska effekter är ett unikt tillfälle att främja hållbara klimatlösningar. Den uppfattningen har redan tidigare framförts av bland andra Internationella energimyndigheten (IEA). Ett bra exempel på hur krispaket och klimatkrav kan kombineras är Frankrike, där staten har villkorat stödet till flygbolaget AirFrance med krav på att flyget minskar sina utsläpp och slutar konkurrera med inrikeståget.

Miljöministrar: ”Vill se grön omställning”

Även de nordiska klimat- och miljöministrarna har uttryckt att den gröna omställningen ska vara drivande i återuppbyggnaden av ekonomin. Inför förra veckans digitala möte med de nordiska ministerkollegorna sa miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP):

Efter den akuta krisen när vi ska bygga upp ekonomierna igen har vi varken råd eller tid att göra fel vägval. Grön återhämtning måste vara i centrum för de satsningar som görs.

Danmarks klimat-, energi- och försörjningsminister Dan Jørgensen sammanfattade efter ministermötet:

Vi befinner oss i ett klimatmässigt vägskäl där det är helt avgörande att vi behåller fokus på gröna lösningar. Därför är jag mycket nöjd med signalerna från dagens möte, där alla var överens om att vi aktivt måste utnyttja synergierna mellan ekonomisk återuppbyggnad och grön omställning.

Men miljöminstrarnas uttalanden verkar inte ligga i linje med hur resten av regeringarna tänker. I praktiken agerar både Sverige och Danmark helt tvärtemot sina gröna löften.

Svenska skattepengar går till flygindustrin – utan motkrav

Under tisdagen kom nyheten att SAS beviljas 3,3 miljarder kronor i kreditgaranti av den svenska och danska staten. Samtidigt meddelade Sveriges infrastrukturminister Thomas Eneroth (S) att miljardlånet inte kommer innebära några klimatkrav över huvud taget.

I Frankrike riktar man särskilda krav på ett enskilt bolag. Utgångspunkten för den svenska regeringens politik är att vi är tydliga mot alla bolag när vi säger att flygbolag som opererar i Sverige har att förhålla sig till de riktlinjer som vi har här, säger Eneroth till DN.

Som exempel på riktlinjer nämner Eneroth redan existerande styrmedel som flygskatten och reduktionsplikten. Regeringen har alltså ingen tanke på ge nya villkor, som Frankrike har gjort, till utsläppsintensiva branscher som flyget. Istället räddar de klimatbovarna och låter svenska skattebetalare ta riskerna.

Räddningspaket för flygbolag har dessutom visat sig vara en riktigt dålig ekonomisk affär. I en ny forskningsrapport som utvärderar krispaketen pekas flygräddningar ut som ett av de sämsta alternativen för att stabilisera ekonomin på långt sikt.

Frågan är om de svenska skattebetalarna är särskilt nöjda med att våra gemensamma resurser går till att rädda förlusttyngda och miljöförstörande bolag. Om det fortsätter såhär lär förtroendet för Sveriges regering och samarbetspartier dala lika fort som flygbranschens passagerarsiffror.