Uddlös klimatsatsning i Västra Götaland

Satsningen Klimat 2030 i Västra Götaland är tänkt att bidra till att nå målet att minska utsläppen med 80 procent i regionen till år 2030. Men risken är att projektet istället bidrar till greenwashing när företagen, som framhålls som förebilder genom att delta, inte har några särskilda krav på sig och när regionen själv antagit en transportplan som leder till ökade utsläpp. 

Klimat 2030 är en regional klimatsatsning som enligt projektets hemsida inkluderar företag, branschorganisationer, kommuner, kommunalförbund, högskolor, institut, föreningar och andra organisationer i Västra Götaland som vill ta ställning och bidra i omställningen till en klimatsmart region. 

Företagsekonomistudenterna Sally Mattsson och Felicia Frykman vid Göteborgs handelshögskola blev intresserade av satsningen och valde därför i sin kandidatuppsats att granska vad de 97 företagen som är knutna till Klimat 2030 i praktiken gör för klimatet. De upptäckte att hela 42 procent av de responderande företagen överhuvudtaget inte mätte sina koldioxidutsläpp. Några av företagen hade till och med ökat sina utsläpp under tiden de varit med i satsningen. Eller som Preem, ett av företagen i projektet, planerar att öka sina utsläpp.

Det förvånade oss inte att inte alla företagen mätte sina utsläpp, däremot blev vi förvånade över att det inte ställdes några krav på företagen. Det enda de behöver göra för att finns med på listan som föregångare är att lämna in ett åtagande som kan bestå av vad som helst, men det finns ingen uppföljning för att se om åtagandet följs. Dessutom har vissa av företagen till och med ökat sina utsläpp under sin tid i satsningen, eller planerat för utsläppsökningar fram till 2030, berättar Sally Mattsson. 

Att företagen i Klimat 2030 inte har några särskilda krav på sig togs även upp av flera företag i intervjuerna som studenterna gjorde med dem. Företagen var kritiska och pekade på att kravlösheten innebär uppenbara risker.

Flera av företagen tog upp det här som ett problem i intervjuerna med oss. Företagen menade att det genom den här kravlösheten fanns en uppenbar risk att satsningen skulle utnyttjas av oseriösa företag, enligt Sally Mattsson.

I uppsatsen skriver studenterna om hur det i tidigare forskning framkommit att uppföljning och kontinuerlig förbättring är viktigt för att långsiktiga mål ska nås. Det studenterna upptäckte i sin studie var dock att någon sådan uppföljning av vad de deltagande företagen i Klimat 2030 gjort inte genomförts.

Dessutom visar studien att Västra Götalands regionfullmäktige bedriver en politik som för utsläppen i motsatt riktning från målen till 2030. Exempelvis leder regionens transportinfrasturkturplan för år 2018-2029 till ökade utsläpp, vilket bland annat Naturvårdsverket kritiserat.

Det som verkligen chockade oss var att det mål som finns i klimat 2030, att minska utsläppen med 80 procent i regionen, enligt tjänstemännen på Klimat 2030 enbart skulle ses som någon slags inspiration och något som man skulle bidra till, inte ett mål som skulle nås. Men när vi pratade med forskarna och företagen tyckte de att det var ett mål som var nödvändigt att nå. De hade alltså helt olika uppfattningar. Att det tas beslut om till exempel trafikplanen som ökar utsläppen går ju verkligen emot målet med 80 procents utsläppsminskning, vilket är problematiskt när vi vet att utsläppen i regionen knappt har minskat de senaste åren, säger Felicia Frykman.

Klimat 2030 skriver på sin hemsida att de välkomnar studenternas granskning och att de ser det som ett tillfälle att förbättra klimatarbetet i Västra Götaland. De skriver även att “som undertecknare av Klimat 2030 ställer man sig bakom det regionala klimatmålet och ska bidra till att det nås. Detta ska redovisas genom ett åtagande som publiceras. Däremot krävs i dagsläget inte att man måste beräkna sina utsläpp av växthusgaser”.