”Isvilden” på Grönland vet vad klimatforskarna missar
Glaciäralger, svart snö och en mystisk kall fläck i Nordatlanten som för första gången i historien börjar bli varmare. Vid detta laget har vi hört så mycket brådskande rapporteringar om de smältande isarna, de svältande isbjörnarna och Golfströmmens långsamma kollaps att känslan av panik inte alltid infinner sig – hur hisnande bevisen än är. ”Isvilden” Jason Box reser till Grönland och hjälper oss förstå hur allvarlig situationen är.
Det är inte något nytt, denna försvarsmekanism du troligtvis upplever när du läser detta. Den norske psykologen och ekonomen Per Espen Stoknes kallar fenomenet för den klimatpsykologiska paradoxen.
Domedagsperspektivet i klimatrapporteringen, som ofta är väl motiverat, ger oss skuld som i sin tur resulterar i flykt. Problemet känns för stort, avlägset. Vi stänger av mentalt. Hur du steg för steg kan hantera och ta dig igenom de olika mentala barriärerna och försvarsmekanismerna kan du läsa om här på Supermiljöbloggen.
Något annat som skulle kunna göra informationen något mer verklig är Jason Box, eller som han också kallas: Isvilden. Egentligen långt bort från att vara en vilde, men hans praktiska inställning till klimatforskningen gör att han står ut ur mängden. En glaciolog som gett sig ut på Grönlands inlandsis under ett år för att ta reda på vad klimatmodellerna missar.
För om du är frustrerad över att nya rapporter ständigt påstår att ”det är mycket värre än klimatforskarna trodde” så kan du bara föreställa dig klimatforskarnas perspektiv.
Det finns ett grundläggande problem med våra modeller. Vi kodar dem med allt vi kommer på. Men det räcker aldrig. Modellerna kommer ändå alltid vara enkla kopior av verkligheten. Det är därför vi måste ut i verkligheten för att förstå vad som sker med klimatet på riktigt, Säger Jason Box i en intervju med SvD.
I ett av SvDs mest lästa reportage under 2020 kan man följa Jason på Grönlands isar under ett år. Listan på nya upptäckter som påskyndat planetens uppvärmning är lång: allt från de förödande effekterna av ”svart snö” som bildas av askan som blåser in från allt mer vanliga skogsbränder till sluga glaciäralger som smälter snö för att komma åt sötvatten. Hans slutsats är dyster: Grönlandsisen är döende – något som paradoxalt nog kan leda till en ny ”lilla istiden” i Sverige.
Under 2018 släpptes två vetenskapliga studier som pekar på att Golfströmmen är svagare än den varit på 1 600 år. Orsaken: Nordpolens smältande isar och därmed en ökad mängd sötvatten i våra hav. Enligt en del forskare kan hela strömmen kollapsa. Listan på potentiella konsekvenser av det är lång: kallare klimat runt Nordatlanten, högre havsnivåer, värre oväder.
Med andra ord kan det förutsägbara klimatet som gjort det möjligt för vår civilisation att frodas kan vara ett minne blott, som David Attenbough så tydligt beskriver i sin film ”A life on our planet”.
Grönlandsisen har fått en dödsdom från mänskligheten. Frågan är inte om den försvinner, frågan är hur snabbt, fortsätter Jason Box.
Ökad uppvärmning leder till en negativ spiral som tillsammans med mer regn, sot från bränder, varmare luft, glaciäralger och flera andra faktorer gör att Grönlandsisen smälter allt snabbare. Sju gånger snabbare än på 90-talet, enligt en uppmärksammad Nature-studie.
Grönlandsisen är bara början. Forskarna kan inte med säkerhet förutspå hur framtiden kommer se ut, men det vi vet är att de senaste årtiondena varit värre än vad man trott.
Vi orkar inte ha klimatångest varje dag, och det är fullt förståeligt att behöva fly verkligheten ibland. Men om vi vill ha en frisk planet att se våra barn växa upp så måste vi förstå våra försvarsmekanismer, ta oss igenom barriären, väcka hoppet, ge oss ut i verkligheten och agera. Vi måste våga se klimatkrisen i vitögat.
På regelbunden basis skriver Supermiljöbloggens skribenter krönikor. Fler krönikor och ledare från Supermiljöbloggen hittar du på SMB Opinion.
SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till