Följderna av ett förändrat klimat är inte jämt fördelade över världen, varken mellan generationer, inkomstgrupper, länder, yrken eller kön. Allra hårdast drabbas fattiga människor, och utav dessa är 70 procent kvinnor. Klimatkrisen är en jämställdhetsfråga, och det måste vi också behandla den som.
I stora delar av världen har kvinnor begränsade rättigheter. De är nekade utbildningsmöjlighet och teknik. De har förminskad tillgång till ekonomiska resurser och bristfällig tillgång till politiska beslutsområden. De står inför större hälso- och säkerhetsrisker när vatten- och sanitetssystem äventyras, och de tar på sig ökat hushålls- och vårdarbete när resurserna sinar. När livsförhållandena hotas ökar också risken för att kvinnor ska utsättas för exploatering och våld. Som en följd av klimatkatastrofer kan människohandeln av tjejer och kvinnor i de drabbade områden öka med upp till 20-30 procent.
I utsatta länder leder klimatuppvärmningen till torka, hungersnöd, översvämning, vattenbrist och naturkatastrofer. Samtidigt är det kvinnorna som drabbas hårdast. De ansvarar ofta för att samla in och laga mat. De hämtar vatten och samlar ved och bränsle för uppvärmning och matlagning. Ett förändrat klimat gör dessa uppgifter svårare och mera tidskrävande.
Orsakerna till att kvinnor är mer utsatta för klimatförändringar är socialt konstruerade. Kvinnor förhindras tillgång till mark, liksom finansiellt och socialt kapital. Även om kvinnor är den dominerande arbetskraften i världens livsmedelsproduktion (50 till 80 procent) äger kvinnor mindre än tio procent av marken. Bara en procent av all jordens egendom ägs av kvinnor. Allt detta gör dem mera sårbara för livsmedelsosäkerhet, samtidigt som de har drastiskt reducerade möjligheter att återhämta sig från klimatrelaterade katastrofer och andra miljöutmaningar.
Trots svårigheterna visar många kvinnor på en enorm handlingskraft. Världen över är det kvinnor som leder många av de mest innovativa svaren på miljöutmaningarna. Med fantasi, optimism och en fast beslutsamhet kämpar kvinnor outtröttligt mot alla motgångar. Genom sina personliga erfarenheter, kunskaper inom jordbruk, och som företagare av grön energi, erbjuder kvinnor ovärderliga insikter och lösningar för att bättre hantera klimatförändringarna och dess risker.
Samtidigt förbises kvinnornas bidrag och praktiska behov gång efter annan i humanitära insatser och klimatåtgärder. Det var glädjande att se hur Sverige arbetade för ökad jämställdhet i EU:s nya gröna giv, men vi behöver göra mer än så. För att integrera könsrelaterade problem måste kvinnor inkluderas i beslutsfattande. Vi behöver deltagande handlingsplaner för klimatförändringar, lika utbildningsmöjligheter för alla, och en uppskattning för det obetalda arbetet som kvinnor utför dagligen. Det utgör ändå grunden för den globala ekonomin.
Att investera i kvinnor ger otroliga fördelar, inte bara för enskilda kvinnor, utan också för familjer, samhällen och länder. Bevis tyder på att när kvinnor har säkrade rättigheter och tillgång till land använder de resurser på ett mera hållbart sätt. Att inkludera kvinnor i klimatkampen hjälper till att garantera renare luft, säkert dricksvatten, tillräckligt med mat och skydd för framtida generationer. En studie fann att länder med högre kvinnlig parlamentarisk representation är mer benägna att ratificera internationella miljöfördrag.
Jämställdhet är en grundläggande mänsklig rättighet. För att nå positiva resultat inom klimatpolitiken måste vi förstå kopplingen mellan jämställdhet och klimatförändringarna. Kvinnor mer benägna att leva i svåra förhållanden, men de är också källor till lösningar. Det är därför avgörande att anta ett jämställdhetsperspektiv när man diskuterar beslutsfattande och strategier för anpassning och utsläppsminskningar. Ingen klimatkamp utan kvinnokamp.
Vera Arhippainen, skribent på Supermiljöbloggen
På regelbunden basis skriver Supermiljöbloggens skribenter ledare. Ledarna behöver inte nödvändigtvis representera en åsikt som delas av hela redaktionen. Fler opinionstexter från Supermiljöbloggen hittar du under taggen ”SMB ledare”.
SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till
