Ekologisk odling – varför är det bra?

I Sverige användes 20 procent av jordbruksmarken för certifierad ekologisk produktion år 2019, vilket är betydligt mer än i många andra länder. Men hur skiljer sig ekologiskt jordbruk egentligen från konventionell livsmedelsproduktion? Och varför är det egentligen bättre för miljön att handla ekologiskt? Supermiljöbloggen reder ut begreppen.

Ekologisk livsmedelsproduktion skiljer sig från konventionellt jordbruk på ett antal punkter. Till exempel får bara ytterst få växtskyddsmedel användas. Inte heller konstgjorda gödselmedel såsom handelsgödsel är tillåtna inom ekologiskt jordbruk, vilket ökar incitamenten för ekologiska gårdar att kombinera odling med djurhållning. Inom ekologisk produktion ställs också högre krav på djurens välfärd, till exempel har alla djur på svenska ekologiska gårdar rätt till utomhusvistelse och till att slippa inta läkemedel i förebyggande syfte.

Renare vatten och större biologisk mångfald

Ekologisk odling är av en rad anledningar mer miljövänlig än konventionell odling. Eftersom inga gifter används riskeras inte dessa spridas till och förorena närliggande vattendrag eller ackumuleras i jordmånen. 

Dessutom gynnar giftfri odling den biologiska mångfalden, vilket är viktigt för jordhälsan och en rad olika ekosystemsfunktioner. I genomsnitt finns omkring 30 procent fler arter av växter, insekter och andra djur i och runt ekologiskt brukad mark.

Inte nödvändigtvis mer klimatsmart

Ekologisk odling är dock inte nödvändigtvis bättre än konventionell odling ur klimatsynpunkt. Medan ekologisk odling i snitt ger upphov till mindre växthusgasutsläpp samt kväve- och fosforläckage per hektar, så tenderar utsläppen per kilo produkt ofta att bli lika höga än de som konventionell odling ger upphov till.

Den främsta anledningen till detta är skillnaden i avkastning mellan ekologisk och konventionell odling. En rad jämförande studier visar att ekologiskt jordbruk i snitt ger 8 och 25 procent lägre skörd per hektar jämfört med konventionell produktion. Ett tydligt undantag är under perioder av torka, då ekologisk odling i en rad studier visat sig ge högre avkastning än konventionell. Det finns också studier som visar att ekologisk odling ofta ger högre skördar för småbönder i låginkomstländer som odlar regnvattenbaserat och med få externa insatsmedel.

I allmänhet kräver konventionell odling alltså i snitt högre energiinput men ger i gengäld en högre output. Ekologisk odling är därmed inte mer effektiv än konventionell produktion, utan bara mer extensiv, eftersom större arealer behövs för att kompensera för den lägre skördenivån på hektar. En nackdel med omställning till ekologisk produktion är därför att mer mark behöver omvandlas till jordbruksmark genom till exempel avbeskogning.

Komplexa problem för jordbruket

Avslutningsvis finns det stora skillnader mellan olika ekologiska gårdar, liksom mellan olika konventionella odlingssystem. En rad val kopplade till plöjning och annan jordbearbetning, samt till vad som odlas och i vilken följd (och inte minst inkluderandet av mellan– och/eller kvävebindande grödor i växelbruksföljden) har till exempel också väldigt stor påverkan på såväl biologisk mångfald, jordhälsa och jordbrukets utsläppsnivåer. Detta är något som inte nödvändigtvis återspeglas i diskussionen kring ekologiskt versus konventionellt jordbruk.

Jordbrukets miljöpåverkan är både omfattande och komplex. I jämförelse mellan konventionellt och ekologiskt jordbruk är ekologiskt ofta att föredra, sett till helheten. Båda produktionsslagen står dock inför stora utmaningar när det gäller att minska utsläpp och miljöpåverkan.

Läs mer

• Naturskyddsföreningen: ”Ekologisk eller konventionell odling – vad ger störst klimatpåverkan?”
• Jordbruksverket: ”Om ekologisk produktion”
• WWF: ”Mat och jordbruk”