(Tryck ENTER för fler alternativ)
Sökförslag:
Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.

Klimatförnekare – 10 enkla svar på 10 vanliga påståenden

Foto: Andrea Piacquadio

Finns det något som är mer frustrerande än att diskutera med en så kallad klimatförnekare? Sannolikt inte, men det är ändå nödvändigt att vi fortsätter att ta diskussionerna och sprider kunskap om de klimatförändringar som pågår. SMB:s bidrag är en lista med tio korta och enkla svar på tio vanliga klimatskeptiska påståenden. Svaren är baserade på pålitliga mediers och forskningssajters information.

Påstående 1: “Mängden koldioxid ökar inte”

Jo, den ökar och har ökat rejält sedan vårt samhälle industrialiserades runt 1700-talet.

Enligt Erik Kjellström, professor i klimatologi på SMHI måste vi gå tillbaka över tre miljoner år för att hitta lika höga koldioxidkoncentrationer som nu. Han stödjer sig på uppgifter från NASA och British Antarctica Survey. Enligt SMHI har koncentrationen koldioxid ökat med 47 procent sedan förindustriell tid (det vill säga innan 1750).  

Påstående 2: “Det är inte vi människor som orsakar den globala uppvärmningen”

En klar majoritet av världens klimatforskare är överens om att det är vi människor som bidrar till de oroväckande snabba klimatförändringar vi ser idag. 

Över 97 procent av världens klimatforskare är överens om att det är vi människor som orsakar klimatförändringar. Det här framgår av amerikanska NASA:s sammanfattning av 18 olika forskningsorganisationers uttalanden om orsaken bakom klimatförändringarna. Det finns även en sammanställning som visar att 99,94 procent av världens klimatforskare är eniga om att mänskligheten orsakar klimatkrisen.

Enligt svenska SMHI beror klimatförändringarna både på naturlig och mänsklig påverkan, men att den mänskliga påverkan har ökat drastiskt sedan 1950-talet.

Påverkan på jordens klimat sedan mitten av 1700-talet består av förändringar i ett antal faktorer såsom växthusgaser, partiklar och naturliga faktorer. Den sammanlagda påverkan som anges har dock skett ojämnt i tiden. Inte minst växthusgasutsläppen låg på tämligen låga nivåer fram till mitten av 1900-talet. Sedan dess har de ökat kraftigt, skriver SMHI.

Graf: Scripps Institution of Oceanography

En annan vanlig växthusgas är metan. Enligt SMHI orsakar mänsklig aktivitet ungefär 60 procent av metanutsläppen, bland annat handlar det om aktiviteter såsom boskapsuppfödning, risodling, utvinning av fossila bränslen och förbränning av biomassa. 

Påstående 3: “Klimatet har ändrats tidigare, vi har både haft medelhavstemperatur och istid utan att människor släppt ut växthusgaser”

Det stämmer, men sedan 1950-talet har klimatförändringarna påskyndats och det har sammanfallit med människors ökade utsläpp av växthusgaser. Vår moderna livsstil och våra industrier orsakar enorma utsläpp av växthusgaser.

Just genom att studera tidigare förändringar i klimatet och vad som orsakade dem har vi ännu starkare belägg för att människans utsläpp av växthusgaser är den främsta drivkraften bakom klimatförändringarna nu, skriver DN som baserar det på forskning från NOAA, NASA, PNAS, Skeptical Science, NE, Chemical Geology och Science

Sajten Skeptical Science besvarar påståendet med dessa (översatta) ord:

Det har flera gånger i jordens förflutna förekommit att jordens temperatur hoppat abrupt, på ungefär samma sätt som den gör idag. Det har då orsakats av stora och snabba växthusgasutsläpp, precis som de som orsakas av människor idag. De plötsliga globala uppvärmningshändelserna var nästan alltid mycket destruktiva för livet [på jorden] och orsakade massutrotning såsom i slutet av den geologiska tidsperioden Perm-trias eller till och med mitten av Kambriumperioderna.

Påstående 4: “Vadå klimatförändringar, vädret har alltid varierat” 

Det är skillnad på väder och klimat. Vädret kan ändras dag till dag, medan klimatet varierar över längre tidsperioder. Det vi ser i och med klimatförändringarna är att extrema väderhändelser inträffar oftare.

SVT:s meteorolog Pererik Åberg ger en enkel förklaring till skillnaden mellan klimat och väder i det här klippet. Enligt Naturskyddsföreningen är dock forskare överens om att extrema väderhändelser blir allt vanligare på grund av de klimatförändringar som pågår. Även SMB har rapporterat om hur extremväder kan kopplas till klimatförändringarna och hur frekventare naturkatastrofer blir allt kostsammare.

DN skriver så här:

Sedan mitten av 1970-talet har jordens globala medeltemperatur ökat med runt 0,2 grader per decennium. Vädret varierar mycket, och även när klimatet blir varmare kan vi förvänta oss perioder av kyla. Men värmeböljor och perioder med extrem hetta kommer att bli vanligare. De baserar sitt svar på följande källor: NASA, WMO, Climate Science Special Report 2017, Skeptical Science, Geophysical research letters och IPCC.

Påstående 5: “Temperaturen har inte stigit sedan 1998”

Jo, tyvärr har jordens medeltemperatur fortsatt att stiga även efter det varma året 1998. Därtill får vi allt oftare värmerekord.  Det här syns bland annat på NASA:s illustrativa graf som visar förändringen i den globala yttemperaturen i förhållande till genomsnittstemperaturerna 1951-1980. Nitton av de 20 varmaste åren har alla inträffat sedan 2001, med undantag av 1998. 2016 rankas som det varmaste året.

Graf: NASA/GISS

Naturskyddsföreningen skriver:

Sedan temperaturmätningarna startade 1880 har samtliga av de tio varmaste åren inträffat efter 1998. Hela 15 av de 16 varmaste åren hittills har inträffat efter 2001, och mellan 2014 och 2018 har nya rekord slagits varje år. Och nu spås rekordet slås igen och 2020 att bli det varmaste året någonsin. Hittills i år har flera temperaturrekord redan satts och maj månad var globalt den varmaste maj sedan temperaturmätningarna började.

Även sajten NewScientist erbjuder bra förklaringar till temperaturökningen efter 1998.

Påstående 6: “Begränsningarna i koldioxidutsläpp är dåligt för ekonomin”

Klimatförändringarna kommer att kosta enormt mycket mer för både privatpersoner, företag och samhället i stort än de kostnader det innebär att begränsa dem. Faktum är att vi redan har börjat se kostnaderna i form av till exempel torka, översvämningar, klimatflyktingar, fuktproblem i hus och försäkringskostnader. Att begränsa klimatförändringarna skulle totalt sett vara enormt positivt för ekonomin.

Skador på egendom, infrastruktur och folkhälsan innebär stora kostnader för samhället och ekonomin. Mellan 1980 och 2011 drabbades över 5,5 miljoner människor av översvämningar, som orsakade ekonomiska förluster på över 90 miljarder euro. Sektorer som är väldigt beroende av viss temperatur och nederbörd, som jordbruk, skogsbruk, energi och turism, drabbas särskilt hårt, skriver Europeiska kommissionen

Även SMB har tidigare rapporterat om forskning som visar att det ekonomiskt mest fördelaktiga är att hålla sig till Parisavtalet och en uppvärmning på under två grader. 

Påstående 7: “Ett varmare klimat är bra för matproduktionen”

Det kan vara både bra och dåligt, men nackdelarna väger helt klart över. Svaret blir alltså nej, även om det finns fördelar i framförallt nordliga länder.

Line Gordon som forskar på hållbara matsystem och är chef för Stockholm Resilience Centre bemöter det här påståendet med ett nej. Enligt henne kan det visserligen finnas positiva aspekter med klimatförändringarna, främst i nordliga länder, men att forskningen ändå visar att de negativa konsekvenserna är mer omfattande. Till exempel kommer torra områden att bli ännu torrare och blöta områden ännu blötare. Den minskade matproduktionen kommer mestadels ske i redan fattiga länder, som dessutom inte har orsakat särskilt stora utsläpp genom tiderna. Line Gordon stödjer sig på forskning från PNAS, Rymdstyrelsen, IPCC och SMHI.

Den globala upphettningen medför enorma negativa konsekvenser för jordbruket, för människors hälsa och för ekonomin, skriver DN och baserar sitt svar på följande källor: IPCC, EPA, SEI, WWF, UNFCC, PLOS, Skeptical Science.

Påstående 8: “Uppvärmningen har stannat upp i och med corona-pandemin” 

Visserligen har vi minskat utsläppen från flyg och viss annan konsumtion, men tyvärr har rekordhöga halter koldioxid i atmosfären uppmätts 2020 och samtal om klimatet har fått stå tillbaka för oron kring covid-19. Dessutom ser utsläppen ut att snabbt öka igen.  

Nej, uppvärmningen har inte stannat av. Tvärtom så har vi sett rekordhöga halter av koldioxid i atmosfären under 2020. Det som har hänt är att utsläppen tillfälligt har minskat på många håll i världen, framförallt på grund av minskad produktion av konsumtionsvaror och minskat resande/transporter. Men på många håll runt om i världen ökar utsläppen igen i och med att länder öppnar upp, i vissa fall ökar utsläppen mycket snabbt, skriver Naturskyddsföreningen

SMB har både rapporterat om positiva effekter av coronarestriktioner som lett till minskade utsläpp, men även om hur miljöförstöring fått stå i skuggan av covid-19

Påstående 9: “Det spelar ingen roll vad vi i Sverige gör, det verkliga hotet är länder som Indien och Kina”

Först och främst är det viktigt att göra jämförelser per capita, i annat fall får små länder med färre invånare alltid relativt sett små utsläpp. Det andra handlar om att inkludera både direkta och indirekta utsläpp. Det vill säga, att man räknar både utsläpp som vi släpper ut vid konsumtion och utsläpp som orsakas vid produktion och frakt av våra produkter. Hela 58 procent av våra svenska konsumtionsbaserade utsläpp uppstår i andra länder. 

Sverige har gjort mycket bra, men vi är långt ifrån ett hållbart föredöme. Vi var bland de första i världen med en koldioxidskatt, vi har nästan helt fasat ut fossila bränslen från uppvärmning och får mer än hälften av vår elektricitet från förnybara källor. Det har gjort att utsläppen inom Sveriges gränser, de så kallade produktionsbaserade utsläppen, minskar. Men om hela världen levde som vi svenskar skulle klimat- och miljöproblemen vara ofantligt mycket större. Genomsnittssvenskens klimatpåverkan är omkring 10 ton koldioxidekvivalenter per år, om vår konsumtion räknas in. En långsiktigt hållbar nivå ligger på max ett ton, skriver Naturskyddsföreningen.

Påstående 9: “Problemet är att vi är för många människor”

Ja, tillgången till mängden naturresurser är relaterat till mängden människor på vår planet. Samtidigt visar siffror från Global Carbon Atlas att en genomsnittlig person i Sverige orsakar lika stora utsläpp växthusgaser på tio dagar som en genomsnittlig person i Rwanda, Malawi eller Etiopien gör på ett år. Och det trots att svensken i den jämförelsen bara släppte ut sju ton per år, jämfört med de nio ton som Naturvårdsverket räknar med. 

En växande befolkning är en del av utmaningen. Ju fler vi blir desto mer ökar behovet av energi, mat, bostäder och annat som orsakar miljöpåverkan. Samtidigt är befolkningsökningen ett tecken på något positivt – att barnadödligheten minskar och allt fler människor får leva längre. Befolkningsökningen är störst bland de allra fattigaste, men de släpper ut minst. Den fattigaste hälften av jordens befolkning står för endast tio procent av utsläppen, medan de rikaste tio procenten står för 49 procent av utsläppen. Vi måste alltså minska våra utsläpp samtidigt som det behövs åtgärder för att öka jämlikheten och minska fattigdomen, skriver Naturskyddsföreningen.

Påstående 10: “Det spelar ingen roll vad jag gör”

Det är summan av varje enskild människas beslut och livsföring som påverkar vår gemensamma miljöpolitik, företags och andra organisationers agerande samt våra totala utsläpp. Varje människa är därmed med och påverkar. Sedan känner vi nog alla till en ensam tonåring som genom en sittstrejk lyckades fånga hela världens uppmärksamhet – och faktiskt därmed förändrat förutsättningarna för hur vi ska hantera klimatkrisen. Alla kan bidra, även om vi alla inte kan vara lika exceptionella som Greta Thunberg.  

SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till

Läs vad vi vill göra
Tipsa!

Tipsa oss

Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.





    SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till

    Läs vad vi vill göra