Östersjön – vårt hotade hav

Östersjön är ett unikt hav i miljökris. Sedan många decennier tillbaka präglas havet av föroreningar, övergödning, klimatförändringar och överfiske.

Med sitt speciella läge och bräckta vatten är Östersjöns innanhav unikt. Salthalten varierar mycket och antalet arter därefter – i sydliga Kattegatt lever närmare tusen större marina arter och i norra Bottniska viken endast ett femtiotal. Arterna som lever i Östersjön har anpassat sig till de unika miljöerna, vilket gör dessa arter extra viktiga att bevara. Om en art skulle försvinna i Östersjön är det inte säkert att en annan art kan ta dess plats i ekosystemet.

På grund av människans påverkan står vårt närmsta hav tyvärr inför många miljöutmaningar.

Fiske

Flera av Östersjöns fiskarter lever idag på bristningsgränsen, enligt stiftelsen BalticWaters2030. De senaste tio åren har fisken minskat i många områden, vilket ledde till att hela torskbeståndet kollapsade 2019. Sill och strömming visar idag liknande varningstecken, med ständigt minskade kvoter, magrare fiskar och tidigare förökning än förut. Sedan 70-talet har 80 procent av sillen i centrala Östersjön försvunnit. Läget är också ansträngt för många andra arter, där bland annat siklöja, ål, gädda och lax ligger på låga eller kritiska nivåer.

Samtidigt fortsätter Sverige och de andra länderna runt Östersjön att bedriva fiske i havet, trots att både ekosystemen och samhällsekonomin skulle gynnas av att minska industrifisket. Fiskeindustrin använder ofta bottentrålning, som är en fiskemetod som skapar mycket stor miljöskada på på havsbotten och dess ekosystem. Störst skada gör de stora industritrålarna som tar upp enorma mängder fisk varje år.

Av sju analyserade kommersiella fiskbestånd i Östersjön hade fem för hög fiskeridödlighet 2019, och fyra av dem ansågs vara utanför säkra biologiska gränser. Alla bestånd bedöms heller inte. 2019 saknades det bedömningar för ungefär 40 procent av bestånden. Det råder alltså stor osäkerhet om hur Östersjöns fiskpopulationer ens reproducerar sig, och om det fiske vi bedriver är långsiktigt hållbart. Mycket tyder på motsatsen.

Mejla ministern! Det storskaliga industrifisket pressar Östersjöns ekosystem till bristningsgränsen. Det är inte hållbart att fortsätta överfiska hotade bestånd – nu måste fiskeripolitiken förändras. Högst ansvarig är Sveriges nya landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg. Låt henne få veta att Östersjön förtjänar bättre – skriv ett meddelande! Här hittar du mer information och mejladress.

Föroreningar

Östersjön kallas ibland världens mest förorenade hav. Utsläppen och miljögifterna kommer bland annat från jordbruk och ökad sjöfart. En del av föroreningarna är direkt giftiga, andra verkar långsammare genom att påverka fortplantningen hos växter och djur. Giftig båtbottenfärg, avfallsrester och oljespill är några av problemen.

Sjöfarten bidrar dessutom med buller som stressar livet i havet, och har börjat installera miljöfarliga ”skrubbrar”. Skrubbrar renar fartygens luftföroreningar, men släpper i stället ut föroreningarna i havet med bland annat höga koncentrationer av tungmetaller.

Övergödning

Jordbruk och skogsbruk är de två största källorna till utsläpp av kväve och fosfor. När dessa ämnen läcker ut i Östersjön får havet ett överskott av näring som stör den naturliga balansen hos de marina växterna. Det leder till problem som algblomning, syrebrist och bottendöd.

Trots att utsläppen av kväve och fosfor har minskat sedan 1980-talet är Östersjöns status fortfarande dålig, och vi är långt ifrån att nå miljömålen. Andra mänskliga aktiviteter som påverkar övergödningen är transporter och utsläpp av avloppsvatten.

Ansträngningar har gjorts för att åtgärda de största utsläppskällorna, och i allt större utsträckning utgör numera de många små, diffusa källorna den värsta belastningen på Östersjön. Dåligt renade båtbottenfärger i känsliga skärgårdsområden är ett exempel på storskalig påverkan från många enskilda.

Klimatförändringar

Östersjön är det innanhav på jorden som värms upp allra snabbast av klimatförändringarna. När vattentemperaturer stiger, nederbörden ökar och isarna minskar påverkas livet i havet.

Forskarna bedömer att arter som trivs i varmt vatten – som spigg och aborre – kommer gynnas, medan arter som gillar kallare vatten – till exempel vikaresäl – kan komma att helt slås ut. Samtidigt kommer både fiskar och fågelarter tvingas ändra sina rutter och beteenden för att anpassa sig efter det nya läget.

Dessutom kommer problemen med övergödning bara att bli värre med högre vattentemperaturer.

Läs mer

• BalticWaters2030: Om Östersjön
• Naturskyddsföreningen: Faktablad om Östersjön
• WWF: Östersjön
• SLU Aqua: Fisk och skaldjursbestånd i i hav och sötvatten 2020
• Havs- och vattenmyndigheten: Näringsbelastningen på Östersjön och Västerhavet 2017
• Östersjöcentrum: Anpassa sillfisket till den vetenskapliga osäkerheten

Under hösten 2021 samarbetar Supermiljöbloggen med stiftelsen BalticWaters2030 för att lyfta det allvarliga läget i Östersjön.