Vad är grejen med våtmarker?

Nästan varenda svensk har sett ett tv-program där en miljöaktivist springer in på livesändning med en ”Återställ våtmarker”-skylt.

Men vad betyder det egentligen att återställa en våtmark? Och varför är det bra för klimatet? Supermiljöbloggen reder ut!

En viktig kolsänka

I våtmarker som myr och kärr bildas jordarten torv. Torv består av växtdelar som bara delvis har brutits ned och är därför mycket rikt på kol.

Anledningen till den långsamma nedbrytningsprocessen i en våtmark är den syrefattiga miljön, då en effektiv och snabb nedbrytningsprocess kräver syre.

Torven består av växtdelar som är tusentals år gamla och kan ha bildats så lång tillbaka som den senaste istiden. I torvmark finns därför stora mängder kol lagrat, och markerna fungerar som en så kallad kolsänka.

Utdikning är boven

Mellan tidigt 1800-tal och mitten av 1900-talet dikades många av torvmarkerna i Sverige ut för att marken skulle kunna användas till skogs- och jordbruksproduktion. Fortfarande idag pågår torvbrytning, där den kolrika torven bryts för att användas som fossil energi eller i trädgårdsjord.

När våtmarkerna dikas ut så att vattnen försvinner, kommer det organiska materialet i torven i kontakt med syre – och då kan nedbrytningsprocessen ske snabbare.

Det är det här som gör de utdikade torvmarkerna till utsläppsbomber – kolet som under tusentals år lagrats i marken omvandlas genom nedbrytning till koldioxid.

Släpper ut lika mycket som biltrafiken

Sverige är ett av de länder med störst andel torvmark i världen. Hela 15 procent av Sveriges mark är torvmark och av den är en fjärdedel påverkat av dikning.

Den höga arealen av dikade torvmarker i Sverige gör att de står för omkring en femtedel av de totala
växthusgasutsläppen, vilket motsvarar nästan lika mycket utsläpp som från personbilar.

Möjligt att återställa

Det som aktivisterna med skyltar i tv kräver, och vad många forskare menar är nödvändigt för att klara Sveriges klimatmål, är att stoppa koldioxidutsläppen från våtmarker genom att återställa dem. Det görs exempelvis genom att fylla igen dikena, och på så vis sakta ned nedbrytningsprocessen av markens inlagrade kol.

Multilösning

Att återställa våtmarker är inte bara en klimatvinst, utan kan även göras på ett sätt att det gynnar den biologiska mångfalden. Ett av de svenska miljömålen, ”Myllrande våtmarker”, syftar bland annat till att återställa artrikedomen som försvunnit i takt med att våtmarkerna har krympt. Du kan läsa mer om biologisk mångfald i våtmarker i Supermiljöbloggens sammanställning av miljömålet här.