UPPDATERAT: Detta var för bra för att vara sant.
–
När 13-åriga Aidan Dwyer var på utflykt en vinterdag tittade han upp bland träden och tyckte sig se ett mönster. Snarare än ett virrvarr av grenar, som han tidigare uppfattat trädens kronor, tyckte han att grenarna växte i en spiral. Efter att han forskat vidare lite, upptäckte han att spiralstrukturen utgjordes av ett fibonaccital. Fibonaccitalen, som är nära besläktade med det gyllene snittet, är inte helt ovanligt i naturen och uppstår bland annat i solrosor.
Aidan misstänkte att mönstret var ett medel för träden att exponeras för så mycket solljus som möjligt. Därför trodde han att samma struktur kunde användas för att maximera effekten av solceller. Aidan tog alltså en traditionell solcellsuppställning, där panelerna ställs på rad i 45 graders vinkel, och mätte effekten mot en hemmabyggd modell, där panelerna istället monterades enligt spiralstrukturen.
“Min träddesign skapade 20 % mer elektricitet och samlade in två och en halv timme mer solljus (än den traditionella solpanelen, red.anm.) under dagen. Men det mest intressanta var resultaten under december, när solen stod som lägst. Träddesignen skapade då 50 % mer elektricitet och insamlingstiden av solljus var 50% längre”, rapporterar 13-åringen.
Läs Aidens rapport om hans upptäckt här.
SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till
