2019 blev det varmaste och mest solrika år som någonsin har uppmätts i Europa. Det innebär att elva av de tolv varmaste åren nu har inträffat sedan år 2000, och temperaturerna lär öka ytterligare. Det rapporterar den europeiska klimattjänsten Copernicus.
Uppvärmningstrenden är nu otvetydig överallt på planeten. Och som en konsekvens ökar frekvensen för dessa rekordartade noteringar.
Det säger Carlo Buontempo, chef vid EU:s klimatövervakning C3S (Copernicus Climate Change Service).
Den nya rapporten, som sammanfattar det europeiska klimatåret 2019, är ännu en bekräftelse på en trend med allt högre temperaturer i Europa. Medan 2019 globalt var det näst varmaste år som har uppmätts, var året det varmaste som någonsin har uppmätts i Europa.
Alla årstider var varmare än genomsnittet och sommartemperaturerna låg 3 till 4 grader högre än normalt. I bland annat Frankrike och Tyskland sattes en rad nya temperaturrekord under flera intensiva värmeböljor i juni och juli. Värmen bidrog till utbredd torka i södra Europa och Arktis var under året nästan en grad varmare än ett genomsnittligt år.
Det innebär att att elva av kontinentens tolv varmaste år sedan mätningarna började har inträffat sedan år 2000.
Värmerekordet avspeglade sig även i antalet soltimmar som var det högsta sedan mätningarna startade 1983. Det nya rekordet är något högre än andraplatsen 2015 och är en del i en utveckling av ökande antal soltimmar som noterats i Europa de senaste 40 åren. Spanien, delar av Frankrike, Centraleuropa och större delen av Östeuropa var de områden som låg mest över genomsnittet när det gäller soltimmar.
Och det blir ännu varmare
Enligt forskarna kommer läget förvärras i takt med att jorden värms upp ytterligare. Redan 2020 kan gå till historien som det varmaste året som hittills uppmätts, skriver The Guardian.
Olika vädermyndigheter räknar med att en sannolikhet mellan 50 till 75 procent att 2020 kommer slå det globala rekordet från 2016. Halvvägs inne på året är rekordet redan på god väg. Årets januari blev den varmaste som uppmätts. De 10 varmaste januarimånaderna någonsin har nu ägt rum sedan 2002.
Koldioxidutsläpp på nya rekordnivåer
Men, innebär inte de minskade utsläpp som pandemin medför att dessa prognoser inte slår in? Dessvärre inte.
För samtidigt som nedstängning och karantän i syfte att hindra spridningen av covid-19 leder till klarare luft och minskade luftföroreningar stoppar det inte den globala uppvärmningen, eftersom den koldioxid vi redan släppt ut ansamlas i atmosfären och inte bryts ner förrän om flera decennier.
Mängden koldioxid i atmosfären är nu den högsta på tre miljoner år, enligt preliminära siffror från observatoriet på Mauna Loa på Hawaii, rapporterar Svenska Dagbladet. För första gången har halten passerat 418 ppm (miljondelar).
Att koldioxidrekordet slås nu beror bland annat på årstiden. Förra året inträffade toppnoteringen på 415,7 ppm den 15 maj. Det är nämligen under våren som den årliga toppen nås för att sedan gå ner under sommaren, uppger klimatforskaren Michael Tjernström, professor vid meteorologiska institutionen vid Stockholms universitet till SvD:
Det mesta av jordens landmassa finns på norra halvklotet så när vi har sommar binds mycket kol i i växtligheten och koldioxidhalten sjunker. På hösten börjar den gå upp igen, när växterna förmultnar. Det gör att rekordet inträffar i slutet av vintersäsongen varje år.
Ökningen är även här en del i en långsiktig trend. Enligt FN:s världsmeteorologiska organisation WMO:s rapport Global Climate 2015-2019 har koldioxidnivåerna legat 18 procent högre under perioden 2015-2019 jämfört med de föregående fem åren.
Rapsfälten lyser gula
Även här i Sverige syns oroväckande tecken på klimatförändring. Efter en ovanligt mild och varm vinter lyste de skånska rapsfälten gula ett par veckor tidigare än vanligt.
SMHI kunde dessutom meddela meteorologisk sommar lokalt redan 24 april när två stationer, Örebro och Göteborg, under de senaste fem dygnen haft en dygnsmedeltemperatur på minst 10,0°. Det innebär att för tredje året i rad har den meteorologiska sommaren anlänt tidigt till Sverige.
Normalt sett sker det mellan den 10 och 15 maj, enligt SMHI. Myndigheten har dessutom tidigare meddelat att varmare årstemperaturer är att vänta framöver.
Att koppla ihop kriserna
Som så många kriser i historien innebär även coronakrisen att vi har en möjlighet till förändring. Enligt en rapport från IEA beräknas koldioxidutsläppen minska med 8 procent under 2020 jämfört med 2019 som en konsekvens av att den globala efterfrågan på olja, kol och gas minskar på grund av pandemin.
Kanske kan covid-19 ändra på det ovanstående mönstret av upphettning och ökade koldioxidkoncentrationer. Kanske kan den, som Björn Wiman skriver i söndagens DN, få oss att acceptera hur djupt beroende vi är av naturen och av varandra, att blir krisen den ”mentalitetshistoriska tipping point” som många klimatforskare väntat på. I all bedrövelse som präglar vår nutid kan man enbart hoppas att så är fallet.
SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till
