Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    2023 blev världens varmaste år någonsin och slog nästan alla tänkbara rekord, vilket i sin tur skapade stor ödeläggelse. Experter menar att året är ett smakprov på vad som väntar när vi fortsätter att värma upp planeten. SMB förklarar året som var klimatförändringarnas starkaste manifestation hittills.

    Flest rekordvarma enskilda dagar. Den enskilt varmaste uppmätta dagen någonsin. De två första dagarna som överskred tvågradersgränsen. De två varmaste månaderna någonsin. Månaden med högst avvikelse någonsin. Rekordvarm juni, juli, augusti, september, oktober, november, december. Året med högst uppmätt temperatur någonsin.

    2023 slog nästintill alla tänkbara globala temperaturrekord. Det var sannerligen ett extraordinärt år, där klimatförändringarna lyste med sin strålkastarnärvaro som aldrig förr.

    Fram till mitten av mars verkade allt tuffa på normalt – om det nu kan sägas finnas något sådant. Men den första indikationen på vad som stundande inträffade den 15 mars, när den globala havsmedeltemperaturen uppmättes som varmare än någonsin tidigare. Än mer bekymmersamt blev det i takt med att tiden gick. Vanligtvis när en värmetrend med rekordtemperaturer inträffar – lokalt, regionalt som globalt; i havet som på land – sker den som en kort avvikelse. Men trenden höll i sig och höll i sig – havstemperaturerna fortsatte att avvika, och nya rekord löste av varandra.

    Den 13 juni bekräftades väderfenomenet El Niño – ett regionalt väderfenomen som orsakas av varmare vatten i Stilla havet – men det var i norra Atlanten som avvikelserna genomgående var störst. I juni beskrevs en pågående marin värmebölja i denna del av Atlanten som “helt utan motstycke”. I juli respektive september kunde SMB rapportera att trenden hållit i sig i fyra månader respektive ett halvår. I skrivande stund har världshaven varit rekordvarma varje dag i drygt tio månader. Det nya året har inletts med att värmetopparna från augusti tangeras.

    En illustration av havsrekorden per dag under 2023. Varje linje motsvarar ett år, mellan 1979 och 2023. Källa BBC

    Världens varmaste år

    Dessvärre visade det sig att även de globala lufttemperaturerna blev exceptionellt varma. I juni började världstemperaturen kraftigt avvika, och i likhet med haven blev det ingen kort trend. Med undantag för fåtalet dagar avlöste rekorden varandra. När databaserna sedan var uppdaterade med hela årets siffror stod det klart att 2023 blev världens varmaste uppmätta år någonsin. Och detta med bred marginal. När Meteorologiska världsorganisationen WMO slog ihop de sex ledande databasernas siffror blev slutsatsen att 2023 var 1,45 grader varmare än förindustriell tid. Fler än 200 dagar slog nya globala värmerekord. 77 länder upplevde sitt varmaste år någonsin. Inget land slog köldrekord.

    Daglig medeltemperatur över ett år, per år. Intervall mellan 1940 och 2023. Baslinjen utgörs av medeltemperatursfördelningen för perioden 1991 till 2020. Källa BBC

    Några av databaserna uppmätte årets avvikelse till 1,5 grader och således 2023 som det första året då 1,5-gradersgränsen för första gången passerades (vilket i sig inte betyder att gränsen i stort anses passerad då en passering baseras på medeltemperaturen över minst 20 år). 2020 – det tidigare varmaste året – var 1,29 grader högre än förindustriell tid. En siffra som utklassas under 2023.

    Timingen en överraskning

    2023 var ett klimatkaosår med så pass extrema avvikelser att klimatforskare inte hade samförstånd kring varför temperaturerna var så pass höga så pass länge, vilket SMB återkommande rapporterade. Dessutom var 2023 långt mycket varmare än forskarskråets förutsägelser inför året. Värt att understryka är likväl att rekordavikkelserna fortfarande ryms inom vetenskapens klimatmodeller. Således utgör avvikelserna i sig inga överraskningar, bara att de inträffade 2023 och inte närmare seklets mitt.

    Forskarna är fortfarande osäkra på vad som föranlett extremavvikelserna under det gångna året. Minskade nivåer av aerosoler (gaspartiklar såsom rök, damm och luftföroreningar) som reflekterar tillbaka solljus och därigenom kyler planeten delvis som en följd av regleringar mot kväveutsläpp för den internationella sjöfarten är en av de främsta potentiella orsakerna som lyfts och debatteras. En annan är ett vulkanutbrott utanför Fiji. Även en temporär ökning av solljus som når jorden debatteras som en förklaring, men ingen av dessa finns det varken vetenskaplig konsensus om eller säkerhet för. 

    Även tidigare nämnda El Niño – den vanliga boven bakom extra varma år – råder det delade meningar om. Amerikanska Nasa och EU:s klimattjänst Copernicus lyfter El Niño som en drivkraft bakom rekorden, medan likväl trovärdiga Carbon Brief menar att det fortfarande är vetenskapligt osäkert om El Niño var en signifikant bidragande faktor.

    ”Det är vi som är drivkraften”

    Nasa lyfter även de varma haven som en bidragande faktor till de varma lufttemperaturerna. Haven har absorberat ungefär 90 procent av den globala uppvärmningens energi. Varför haven i sin tur var extra varma under 2023 finns det däremot inga säkra svar på.

    I huvudsak finns det däremot endast en primär drivkraft. Det är vi. Mänskligheten har hittills skapat en global uppvärmning på 1,3 grader. Den planetära gränsen för koldioxidhalten i atmosfären är 350 miljondelar (ppm), vilken passerades 1988. Halten är nu 424,96 ppm och ökningen under 2023 var sannolikt den största någonsin (4,25ppm). De åtta senaste åren är även de åtta varmaste någonsin, trots förekomsten av La Niña – El Niños motsvarighet som vanligtvis tillfälligt sänker den globala medeltemperaturen – under vissa av åren.

    Mänsklighetens handlingar bränner jorden. 2023 var bara en förhandstitt på den katastrofala framtid som väntar om vi inte agerar nu. Vi måste svara på rekordstora temperaturökningar med banbrytande åtgärder.

    – FN:s generalsekreterare António Guterres till WMO.

    Ett drabbande klimatår

    De extrema temperaturerna på land och i hav skapade även mänsklig ödeläggelse genom att extrema väderhändelser. EU:s klimattjänst Copernicus lyfte under sin pressträff att Arizona drabbades av extrem hetta som dubblerade värmerelaterade dödsfall, att Libyen drabbades av kraftiga översvämningar som föranledde 3 400 omkomna, samt att stora delar av Floridas korallrev blektes. 

    Därutöver såg vi under 2023 stora översvämningar i Grekland, en fortsättning på en tre år lång torka som följdes av omfattande översvämningar på Afrikas horn och veckolånga och dödliga värmeböljor i Nordamerika, Europa och Kina i juli. Lägg därtill rekordbränderna i Kanada som brände nio gånger så mycket skogsareal än vanligt. Totalt motsvarar den elddrabbade ytan cirka fem Danmark. 
    Samtliga extremväderhändelser som här nämns bedöms som betydligt mer sannolika på grund av klimatförändringarna.

    Rekordlite havsis i Antarktis

    Havsisen i Antarktis har även den avvikit genomgående under året, bortsett från i november, december och april. Vad det får det får för konsekvenser för antarktiska ekosystem och den globala havshöjningen återstår att se. I november kunde SMB rapportera att det västantarktiska istäcket nu bedöms som oundvikligen förlorat, vilket kommer att generera flera meters havsnivåhöjning.

    Som SMB konstaterade redan i juni, planetens varningsklockor ringer högt.

    SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till

    Läs vad vi vill göra
    Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.