← Tipsa oss!
Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.

Akut nödläge: de vilda ryggradsdjuren har minskat med 68 procent sedan 1970

Foto: Pixabay

Den biologiska mångfalden befinner sig i kris. På mindre än 46 år har bestånden av ryggradsdjur i världen i snitt gått ned med 68 procent. Det visar Världsnaturfondens WWF Living Planet Report 2020 som granskar tillståndet på planeten mellan 1970 och 2016.

Årets Living Planet Report är en skrämmande en läsning. Trenden går käpprätt åt fel håll och pressen på naturresurserna ökar.

Håkan Wirtén, generalsekreterare på WWF Sverige skräder inte orden i förordet i den svenska sammanfattningen av WWF Living Planet Report 2020 som beskriver läget för den biologiska mångfalden och det ekologiska fotavtrycket världen över. Och varför skulle han?

Enligt WWF:s uppdaterade Living Planet Index – som presenteras i rapporten – har bestånden av vilda ryggradsdjur – som däggdjur, fiskar, fåglar, groddjur och kräldjur – i genomsnitt minskat med 68 procent mellan 1970 och 2016. Anledningen är att vi människor idag lever som om vi hade 1,6 jordklot till vårt förfogande.

I Europa och Centralasien har bestånden av vilda ryggradsdjur i snitt minskat med 24 procent, i Asien och Stillahavsområdet med 45 procent och i Afrika med 65 procent. De tydligaste förändringarna har skett i Syd- och Centralamerika samt Karibien, där populationerna fallit med hela 94 procent. Värst drabbade är sötvattensmiljöerna, där undersökta populationer i snitt minskat med 84 procent. Mest utsatta ryggradsdjur är fiskar, groddjur och kräldjur. Det är så illa att 1 av 3 sötvattensarter riskerar utrotas.

Ett ökat tryck på naturen

De största hoten mot den biologiska mångfalden är, enligt rapporten, förlust av livsmiljöer (inte minst genom storskalig omvandling till jordbruksmark), överexploatering av arter, klimatförändringar, invasiva arter och sjukdomar samt föroreningar. Människans aktiviteter påverkar numera 75 procent av jordens yta och inkräktar alltmer på naturen, vilket har skapat ett extremt tryck på vår biologiska mångfald och pressen på våra naturresurser. 

Det globala genomsnittet av de ursprungliga arterna som finns kvar ligger nu på 79 procent och är fallande, vilket är en bra bit under den rekommenderade säkerhetsnivån på 90 procent. Exempel på populationer som minskat är bland annat havslädersköldpaddan i Costa Rica som i snitt har minskat med 84 procent mellan 1995 och 2011 och den östliga låglandsgorillan som i Kongo-Kinshasa minskat med 87 procent mellan 1994 och 2015.

Håkan Wirtén säger i presentationen av rapporten att han är chockad över rapportens resultat.

Det här är en katastrof, inte bara för djur utan även för oss människor.

Det vi ser nu är dessutom antagligen bara toppen av ett isberg. Living Planet Index visar nämligen bara läget för ryggradsdjuren som endast utgör tre procent av allt djurliv. Vi vet exempelvis från tidigare forskning att det pågår en snabb minskning av insekter både när det gäller mångfald och biomassa.

Vända kurvan

Samtidigt finns vissa ljusglimtar i mörkret. Vissa arter går åt rätt håll och genom forskningsinitiativet Bending the Curve – ett samarbete mellan WWF och nära femtio universitet, naturvårdsorganisationer och mellanstatliga organisationer – som har tagit fram modeller för hur vi kan vända den negativa kurvan för biologisk mångfald uppåt. Utifrån ett kombinationsscenario av förstärkta naturvårdsinsatser genom skydd och restaurering, effektiviserad livsmedelsproduktion, minskat matsvinn och mindre animaliska produkter så kan den biologiska mångfalden återhämta sig.

Förlust av biologisk mångfald är även en stark drivkraft bakom smittsamma sjukdomar och WWF stödjer därför, liksom tidigare FN-rapporter, ett perspektiv som utgår från One Health, det vill säga samspelet mellan människans, djurens och naturens hälsa, med en rad andra aktörer. Man kan se det som ett mer ekologiskt folkhälsoperspektiv.

WWF lyfter även fram tillståndet för naturen och mångfalden i Sverige – och presenterar kraven till svenska politiker att agera globalt och på hemmaplan. Bland annat uppmanar man regeringen att höja rösten och agera förebild genom att säkra den biologiska mångfalden i Sverige och inom EU samt driva på för en hög ambition i FN-förhandlingarna om biologisk mångfald.  

Mätbara mål

Håkan Wirtén efterlyser mätbara mål för den biologiska mångfalden och att det sätts upp tydliga ramverk. Genom globala beslut vill WWF att minst 30 procent av land och hav ska skyddas, förlusten av arter stoppas och våra fotavtryck från konsumtion och produktion halveras. Därmed är det kanske dags att ta den kända evolutionsbiologen Edward O. Wilsons förslag om att avsätta halva planeten för att stävja massutrotning på allvar.

Vi får därför hoppas att politiker nu tar tillfället i akt att agera. Att upprätta ett Parisavtal för den biologiska mångfalden som föreslagits av forskare kan vara ett första steg och verkar ligga i linje med vad WWF önskar. Precis som klimatarbetet har sin gröna giv “New Green Deal” efterlyser WWF en ”New Deal for People and Nature” där världens ledare kommer överens om en rad globala beslut för en värld där både människan och naturen kan leva i harmoni.

Inget nytt

Den naturliga följdfrågan blir därför varför det inte rapporteras mer om naturens prekära situation och negativa utveckling? Läget för den biologiska mångfalden är akut och dess betydelse måste därför belysas tydligare av media och politiker och andra beslutsfattare. Men samtidigt som vi förlorar biologisk mångfald i högre utsträckning än någonsin tidigare förefaller det mediala intresset vara oroväckande svalt. Det är ju inte så att WWF:s dystra rapport kommer som en isolerad händelse utan istället bekräftar och förstärker vad andra forskare och instanser kommit fram till.

Till och med Världsekonomiskt forum har alltmer i sina årliga riskrapporter tagit upp förlust av biologisk mångfald som ett hot mot vår ekonomi och vår hälsa. Förra året kom en uppmärksammad global rapport från IPBES, den biologiska mångfaldens motsvarighet till FN:s klimatpanel IPCC, som visade att en miljon arter riskerar att utrotas inom bara några årtionden. Vi vet att människan redan beräknas ha utrotat 60 procent av planetens vilda djur sedan 1970 och att djurarter dör nu 114 gånger snabbare än normalt. Enbart i vinterns bränder i Australiens beräknas tre miljarder djur ha dött och ett tag var man ordentligt oroligt att koalan riskerade utrotas. Dessutom varnade forskare nyligen att isbjörnen kan vara så gott som utdöd i det vilda redan år 2100 som en konsekvens av mindre havsis i Arktis i takt med att klimatförändringarna tilltar. Allt fler forskare menar därför att vi nu befinner oss i den sjätte fasen av livets förintelse på jorden, vilket borde betona allvaret i frågan. Betänk att den senaste hände för cirka 65 miljoner år sedan när dinosaurierna dog ut efter ett meteoritnedslag.

Om coronapandemin har visat något så är det att det går att satsa och att förändringar i livsstil och beteende är möjliga. Därmed finns goda möjligheter att bygga ett mer hållbart samhälle som värnar naturen och därigenom oss själva.

Som Håkan Wirtén nämner under presentationen av rapporten finns ingen tid att förlora.

Det är bråttom, det är oerhört bråttom.

Så vad väntar vi på?

Faktarutan

Living Planet Report ges ut för 13:e gången (första upplagan 1997). Rapporten tas fram av WWF i samarbete med Zoological Society of London samt bidrag från forskare, universitet och en rad andra aktörer. Rapporten innehåller Living Planet Index som ger en bild av trenden för ryggradsdjuren och vad detta betyder för mänskligheten.Indexet omfattar 20 811 populationer av 4 392 olika arter, en ökning med 4 873 nya populationer och 400 arter sedan förra utgåvan 2018. Indexet säger ingenting om förlust av arter, artgrupper eller antal individer – men visar genomsnittliga förändringar i undersökta djurpopulationerna.

Living Planet Report presenteras lagom till FNs generalförsamlings möte i New York den 15-30 september. Där ska bland annat hållbarhetsmålen, konventionen om biologisk mångfald och Parisavtalet diskuteras. Den 30 september arrangeras ett toppmöte om biologisk mångfald dit världens regeringar och statschefer är inbjudna.

SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till

Läs vad vi vill göra
Tipsa!

Tipsa oss

Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.





SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till

Läs vad vi vill göra