Allt fler kommuner slutar kalhugga sin skog

Luleå sällar sig nu till de allt fler kommuner som slutar att kalhugga sina skogar och i stället går över till mer skonsamma metoder. Lägre koldioxidutsläpp, bättre biologisk mångfald och en mer attraktiv kommun för både invånare och inflyttande, lyder argumenten från Luleå kommun.

Med totalt 6 800 hektar skog hör Luleå till en av landets större kommunala skogsägare. På 60 procent av arealen bedrivs skogsbruk i någon form. Nu upphör det traditionella så kallade trakthyggesbruket helt på dessa ytor.

Initiativet kommer från kommunens majoritetspartier S, V och MP. Så här förklarar stadsbyggnadsnämndens ordförande Ulrika Lundberg vad man är ute efter:

Vi vill värna den biologiska mångfalden och även stoppa trakthyggesbruken (kalhyggesbruk) som kortsiktigt ger upphov till stora koldioxidutsläpp. Vi vill vara med och ta ansvar för kommande generationer genom att dels bevara gamla skogar, men också göra vad vi kan för att begränsa klimatförändringarna som vi redan idag ser effekterna av i norra Sverige genom kortare vintrar och mer lynnigt klimat, säger hon till Natursidan.se.

På senare tid har Luleå haft sällskap av bland andra Trollhättan, Söderhamn, Ovanåker och Nordanstig, som också valt att gå över till skonsammare skogsbruk.

Borås prioriterar avkastning i reda pengar istället

Men alla tänker inte så. Borås stad, med landets tredje största kommunala skogsinnehav, totalt cirka 9 500 hektar, prioriterar hög avkastning mätt i kronor istället.

En del av skogarna är avsatta till reservat och som tätortsnära strövområden. Men 5 800 hektar är ren produktionsskog. Tekniska förvaltningen som förvaltar skogarna har sex miljoner kronor i årligt avkastningskrav.

Trots påstötningar från en livlig lokal opinion vill inte Borås gå över till hyggesfritt skogsbruk, vilket däremot grannstaden Göteborg gjorde för tio år sedan. Göteborgs stad har även helt släppt avkastningskraven på sina skogar. Men trots utebliven kalhuggning går man ändå med viss vinst.

Vi säljer mindre volym men bättre kvalitet, och slipper många extra kostnader som markberedning, plantering, hjälpplantering och röjning. Med en mer blandad skog, som är en följd av kontinuitetsbruk, minskar risken för angrepp av granbarkborre, stormskador och skador på marken och vattendrag, säger skogsförvaltaren Xavier de Maupeou till Borås Tidning.

Kalhuggning är den allt överskuggande bruksmetoden i Sverige. Detta trots att de vetenskapliga beläggen blivit allt starkare för att kontinuitetsskogsbruk gynnar inte bara biologisk mångfald, utan även kolbalansen.

Den svenska regeringen försökte tidigare i vår in i det längsta stoppa kravet i EU på att öka kollinlagringen i skogs- och jordbruksmark som ett led i EU:s klimatsatsning ”Fit for 55.” Regeringen har brett stöd för den uppfattningen i svensk riksdag, även hos SD, C och S och hos skogsindustrin som lobbat intensivt för fortsatt traditionellt hårdhänt skogsbruk.

I ministerrådet röstade man emot förslaget, men det gick ändå igenom. Sverige krävs på en ökning av kollagringen med cirka fyra miljoner ton per år från och med 2030. Idag är inlagringen av kol i svenska skogar cirka 43 miljoner ton per år, sedan kolläckaget i samband med avverkning räknats av.