Amazonas nära sin kritiska punkt

Satellitbilder visar att Amazonas tappar allt mer av sin resiliens och därför riskera hamna bortom möjligheten till återhämtning. Det visar ny forskning som ytterligare betonar regnskogens betydelse.

Det är ingen hemlighet att Amazonas är oerhört viktig för hela jordens klimat. Det är heller ingen hemlighet att långvarig skogsskövling tillsammans med ett varmare klimat lett till en regnskog som blivit allt sämre på att motverka ytterligare uppvärmning.

Historiskt sett har Amazonas nämligen varit en av jordens viktigaste kolsänkor, som drar upp miljarder ton koldioxid från luften och lagrar den i vegetationen. Forskare fruktar att utan denna reglering skulle målet att begränsa temperaturökningen till 1,5 grader definitivt vara utom räckhåll.

Tidigt varningstecken

Det är därför oroväckande att en ny studie i tidskriften Nature Climate Change med satellitbilder tagna under de senaste decennierna visar att mer än 75 procent av regnskogen nu tappar sin resiliens. Det rapporterar Washington Post. Enligt studien blir vegetationen allt torrare och det tar längre tid för skogen att återskapa sig efter störningar som extremvärme och det gäller även de mest skogbevuxna områdena.

Denna utbredda svaghet innebär enligt forskarna ett tidigt varningstecken på att Amazonas närmar sig sin tipping point. Det skulle innebära att mitt i stigande temperaturer och andra mänskliga påfrestningar – som avskogning – riskerar Amazonas ekosystem att plötsligt drabbas av oåterkallelig nedgång där mer än hälften av regnskogen skulle kunna omvandlas till savann inom några decennier. Detta skulle i så fall kunna äventyra den biologiska mångfalden, förändra regionala vädermönster och dramatiskt påskynda klimatförändringarna.

Utan återvändo

Varmare förhållanden i Atlanten har redan förlängt Amazonas torrperiod med flera veckor och genom att fälla ungefär 17 procent av dess träd har människor undergrävt skogens vattenåtervinningsmekanism. Träd som stressats av torka är i sin tur mer sårbara för skogsbränder och ju fler träd som dör, desto mindre regn faller, vilket i sin tur förvärrar träddöden.

Niklas Boers, som bidragit till den nya studien, jämför det med att luta sig bakåt i en stol. Då kan man lätt återgå till att ha alla fyra benen på golvet om man inte lutar sig för långt bakåt, men när man väl passerar stolens tippunkt kraschar hela systemet och det finns ingen återvändo:

Den förlust av resiliens vi har observerat betyder att vi sannolikt har kommit närmare den kritiska punkten. Men det betyder också att vi inte har passerat vändpunkten, så det finns hopp.

Studien pekar inte ut när Amazonas kan passera denna farliga tröskel och även när ekosystemet har destabiliserats helt, kan det bestå tills en yttre kraft – till exempel en megabrand eller svår torka – trycker det över kanten. Ögonblicket utan återvändande kanske inte är uppenbart förrän det är för sent att göra något, säger huvudförfattaren Chris Boulton, en klimatforskare vid University of Exeter, och jämför det med när den tecknade figuren Gråben springer från en klippa och plötsligt tittar ner och inser att han har gått över klippan och därmed faller.

Det är det som gör denna studie – den första empiriska bedömningen av instabilitet över hela regnskogen – så värdefull, menar Bolton, eftersom om de kan visa att ett av dessa system rör sig mot en tipping point, kan det få folk att vakna.

En dödsstöt

För de tio procent av kända arter som har sina hem i Amazonas kan en förlust av regnskogen innebära en dödsstöt. Det skulle också äventyra livsmedelsförsörjningen för miljontals människor som förlitar sig på ekosystemet för mat.

Att överskrida Amazonas tipping point skulle också släppa lös flera års globala växthusgasföroreningar i atmosfären. Tidigare studier har visat att vissa områden i Amazonas redan idag producerar mer kol än de absorberar och därmed gått från kolsänka till kolkälla.

Konsekvenserna av att plötsligt förlora halva regnskogen skulle märkas tusentals kilometer bort och i århundraden in i framtiden, varnar forskarna. Det skulle innebära eskalerande stormar och förvärrade skogsbränder, kronisk matbrist och havsnivåhöjningar som skulle översvämma kustsamhällen och kan dessutom utlösa andra tipping points som avsmältning av de stora isarna.

Stoppa avskogningen

Men till skillnad från avsmältning och monsunsystem, som enbart reagerar på mängden värme som människor fångar i jordens atmosfär, pressas Amazonas mot sin tipping point av två krafter: avskogning och klimatförändringar, varav den första är ganska enkel att påverka, poängterar forskarna. Därmed är EU:s förslag att förbjuda import av nötkött, sojabönor, palmolja och andra produkter som orsakar skogsskövling i Amazonas och andra delar av världen ett otroligt viktigt steg för att förhindra denna negativa utveckling. 

Enligt den senaste delrapporten från IPCC om effekter och klimatanpassning indikerar nya analyser att upprätthållande av resiliensen hos biodiversitet och ekosystemtjänster på global skala förutsätter effektivt och rättvist bevarande av ungefär 30 procent till 50 procent av globala land-, färskvatten- och havsområden, inklusive befintliga naturnära ekosystem. Amazonas är där en viktig nyckel för att förhindra en katastrof.