Återbeskogning bidrar till lokalt minskad uppvärmning

En ny studie visar att återbeskogning kan minska antropogen lokal uppvärmning markant. Resultaten belyser återigen skogsåterväxtens roll i kampen mot klimatförändringarna.

I, studien som är publicerad i Earth’s Future, har forskarna undersökt vilka effekter omfattande återbeskogning som skett i ett område i östra USA under 1900-talet haft. Deras resultat visar att regionen upplevt mindre temperaturökning jämfört med andra liknande områden.

Skogarna i området har årligen kylt marken med 1–2°C jämfört med intilliggande mark utan skog. Särskilt har den här effekten märkts mitt på dagen under växtsäsongen. Skogarna sänkte även lufttemperaturen nära marken med upp till 1°C. Intressant nog visade unga skogar som var 20–40 år gamla mest kylningseffekt.

Enligt studien beror skogarnas förmåga att kyla marken och luften på flera faktorer. Framför allt handlar det om transpirationsprocessen som är en väsentlig del av ett träds eller växts livscykel, där växten absorberar vatten genom sina rötter från marken och sedan släpper ut vattenånga genom sina blad. Detta kyler ner luften, likt hur svettning kyler ner en människas kropp. Träden fungerar också som en barriär mot solens strålar, vilket minskar uppvärmningen av markytan.

Särskilt under växtsäsongen, när träden är fulla av löv, är denna effekt som mest påtaglig. Löven ökar ytan för transpiration och skuggar marken, vilket förstärker kylningseffekten. Unga skogar, i åldersspannet 20–40 år, visade sig vara särskilt effektiva i denna process. Det kan bero på att yngre skogar har högre tillväxttakt och därmed aktivare transpirationsprocesser. Forskarna påpekar dock att återbeskogningens effekter kan skilja sig åt beroende på klimatzon och andra naturliga variationer.