Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng
    Nyheter

    Australiens miljö i chockerande nedgång

    Foto: Pixabay

    I Australien har miljöförstöringen blivit akut och nitton ekosystem bedöms befinna sig på randen till kollaps. Klimatförändringar, gruvbrytning och invasiva arter är några av orsakerna bakom det akuta läget. Det visar den senaste nationella miljörapporten som var klar redan 2021, men som den tidigare regeringen inte velat släppa.

    Australien har producerat en nationell miljörapport ungefär vart femte år sedan 1995 där varje aspekt av landets miljö och arv, som täcker floder, hav, luft, is, land och stadsområden bedöms. Den senaste rapporten släpptes 2017 och flera har därför väntat på att en ny skulle komma. När den nu släpptes av Australiens nya regeringen som övertog makten nyligen slog den ner som en bomb.

    Även om Australien inte har varit känt för sitt klimatarbete under den konservativa regeringen och dess kritiserade premiärminister Scott Morrisson som förnekade klimatförändringarna och försvarade fossila bränslen blev läsningen värst tänkbara. 

    Dyster läsning

    Rapporten, State of the Environment 2021, är en dyster läsning på 2 000 sidor som drar slutsatsen att tillståndet i Australiens miljö är ”dåligt och försämrat”, på grund av sammanfallande tryck från klimatförändringar, förlust av livsmiljöer, invasiva arter, gruvdrift och föroreningar. Nitton av dess ekosystem är på gränsen till kollaps och landet har nu fler icke-inhemska växtarter än inhemska arter, och fler däggdjursarter har dött ut i Australien än på någon annan kontinent.

    Rapportförfattarna sammanfattar sina viktigaste resultat i fem punkter:

    • Australiens miljö försämras generellt. Det har varit fortsatta nedgångar i mängden och tillståndet för landets naturkapital: inhemsk vegetation, jord, våtmarker, rev, floder och biologisk mångfald. Strandnära rev är i dåligt skick på grund av dålig vattenkvalitet, invasiva arter och marina värmeböljor och vattensystemet är under ökad press. Markrensning anses vara en viktig orsak till förlust av livsmiljöer.
    • Klimatförändringarna hotar alla ekosystem. Pågående och tidigare skador från markrensning, invasiva arter, föroreningar och urban expansion förvärras när intensiteten och frekvensen av extrema väderhändelser förändras. Ekosystemen påverkas nu på sätt som aldrig tidigare dokumenterats och de senaste fem åren har extrema händelser som översvämningar, torka, skogsbränder, stormar och värmeböljor påverkat alla delar av Australien. Antalet växt- och djurarter som listades som hotade i juni 2021 var 1 918, jämfört med 1 774 stycken 2016.
    • Inhemsk kunskap och ledning hjälper till att skapa förändring på marken. Traditionell brandhantering, som erkänns som viktig kunskap av markförvaltningsorganisationer och statliga myndigheter, måste utvecklas för att stärka ursprungsbefolkningar och göra det möjligt för inhemska kunskapssystem att förbättra miljömässiga och sociala resultat.
    • Miljöförvaltningen är inte väl samordnad. Australiens investeringar står inte i proportion till den allvarliga miljöutmaningen. Arealen land och hav under någon form av naturskydd har ökat, men den totala skyddsnivån sjunker inom reservat. Landet förlitar sig också alltmer på kostsamma sätt att bevara den biologiska mångfalden. Detta inkluderar återställande av livsmiljöer, återinförande av hotade arter, translokation (flyttning av en art från en hotad livsmiljö till en säkrare) och ex situ-bevarande (skydd av arter i en djurpark, botanisk trädgård eller genom att bevara genetiskt material).
    • Miljönedgång och miljöförstöring skadar välbefinnandet. Även om de indirekta fördelarna med en hälsosam miljö för psykisk hälsa och välbefinnande är svårare att kvantifiera, tyder framväxande evidens på att människor som hanterar sin miljö enligt sina värderingar och kultur har förbättrat välbefinnande. Miljöförstöring innebär kostnader på miljarder dollar, där klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald utgör både nationella och globala finansiella risker.

    Offentliggjordes inte

    Rapporten, som var klar 2021, släpptes inte av den tidigare liberal-nationella koalitionsregeringen utan offentliggjordes först nu av den nya Laborregeringen. Den nya miljöministern Tanya Plibersek sa vid rapportsläppet att den målar upp en ”chockerande” och ”ibland deprimerande” historia, och hon lovar att implementera nya policyer och lagar:

    Om vi fortsätter på samma sätt finns det en risk att de dyrbara platser, landskap, djur och växter som vi tänker på när vi tänker på vårt hem (Australien) inte finns kvar för våra barn- och barnbarn i framtiden.

    Australiens djurliv påverkades oerhört hårt av de allvarliga skogsbränderna vintern 2019-2020 där det uppskattas att nästan tre miljarder djur kan ha dött eller trängts undan från sina hem. Särskilt koalan påverkades starkt och tillsammans med gängkakaduan är de bland mer än 200 djur- och växtarter med uppgraderade hot sedan 2016, enligt den nya rapporten. Många av dessa arter är unika för Australien.

    Naturens värde

    Forskarnas bild stämmer väl överens med vad den internationella panelen för biologisk mångfald, IPBES, konstaterar i sin senaste rapport för naturens tillstånd globalt: att en alltför snäv bild av vad naturen är värld har bidragit till att så många arter är utrotningshotade. IPBES konstaterar att det finns olika sätt att mäta naturens värde, men att när det ska fattas beslut tas hänsyn mestadels till det som kallas för instrumentella värden, det vill säga hur vi direkt nyttjar mångfalden genom exempelvis pollinering av jordbruksgrödorstället. Istället, menar de, behöver vi fokusera på inneboende värden av etiska och moraliska skäl som naturen har, alldeles oberoende av oss människor. De lyfter även fram den relation vi har till miljön som viktig.

    Fler värden

    Enligt IBPES behöver nu fler värden vägas in vid beslut och betonar vikten av att samarbeta mera med lokalbefolkningen. Rapporten var en av två som panelen nyligen släppte där den andra rapporten undersökte hur vi människor nyttjar naturen. Enligt den rapporten är en femtedel av jordens befolkning beroende av vilda arter för inkomst och mat, en tredjedel av vilda växter som bränsle för att kunna laga mat och det uppskattas att en tredjedel av de vilda arter som används utnyttjas på ett hållbart sätt.

    Rapporten bygger direkt på panelens uppmärksammade rapport från 2019 som identifierade den ekonomiska tillväxtens roll som en nyckelfaktor för naturförlust med risk att en miljon arter av växter och djur nu riskerar att utrotas.

    IPBES menar därför att vi behöver ta hänsyn till alla fördelar som naturen ger människor och omdefiniera vad det innebär att ha en ”god livskvalitet” om vi ska hitta ett hållbart sätt att leva av och på jorden. Förslaget går därmed i linje med den övergripande diskussion som pågått sedan den globala finanskrisen 2008 om alternativa välfärdsmått till BNP, som även den svenska regeringen tagit till sig men inte fullföljt.

    Därför var det tragikomiskt att Australiens miljöminister i samma andetag som hon förklarade chocken över miljörapporten i nästa andetag betonade att den nya Labor-regeringen ska hålla sitt vallöfte om att tillåta nya kolgruvor och kommer inte heller höja sina klimatambitioner om att minska utsläppen med 43 procent jämfört med 2005 års nivåer till 2030, eller uppnå nettonollutsläpp före det uttalade målet 2050.

    Stötta SMB

    Sedan 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
    Här kan du läsa vad pengarna går till.

    Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.