Avskogning i Europa under bronsåldern påverkade klimatet
Europa var helt skogstäckt för 6000 år sedan. Men en kraftigt ökande befolkning ledde till stor avskogning under följande 3 500 år. Detta kan ha påverkat klimatet rejält, enligt en studie gjord av SMHI:s forskningsenhet.
Forskarna har använt flera klimatsimuleringsmodeller och analysdata av pollenförekomst från olika tidsperioder för att studera om det förekom en antropogen (av människan orsakad) klimatförändring redan långt före industrialismen.
När utfallet mellan olika modellkörningar analyserades framkom att det är mycket troligt att så var fallet. Studien, som är publicerad av European Geoscience Union, undersöker tiden kring 500 år före vår tideräknings början, alltså för 2 500 år, sedan när bronsålder rådde i Europa.
Vid denna tid hade stora skogar i många områden försvunnit genom att ha blivit nedhuggna. En växande befolkning behövde mer plats, samtidigt som jordbruket hade etablerats på allvar.
Mindre skogsarealer leder till ökad volym av koldioxid i atmosfären, samtidigt som jordbruket skapar utsläpp av metan, inte minst från idisslande nötkreatur och får. Eftersom det handlar om växthusgaser i båda fallen blir följden en förväntat högre medeltemperatur.
Och forskarnas simuleringar visar att förlusten av skog och det växande jordbruket skapade en betydande klimatförändring under bronsåldern jämfört med några tusen år innan. I norra Europa uppskattas denna antropogena förändring ha lett till plus en grad högre medeltemperatur än vad som annars skulle ha varit fallet.
I södra Europa uppskattas att medeltemperaturen under sommartid kan ha varit 1,5 grader högre.
Det finns en direkt koppling mellan denna förhistoriska mänskliga påverkan på klimatet och dagens situation. Ökad kolbindning i skog och mark är till exempel en väsentligt del i EU:s klimatpaket ”Fit for 55”. Till år 2030 är målet för unionens länder att öka kolbindningen till 310 miljoner ton per år jämfört med 225 miljoner ton 2019.
Inom EU, tack vare relativt stora skogsarealer i ett antal medlemsländer, är den sammanlagda kolbalansen från markanvändningen positiv. Det binds det vill säga mer kol i skog och mark än vad som avgår. Men detta räcker inte alls för att kompensera för den mycket högre avgången av koldioxid från fossila bränslen inom unionen.
Räknat globalt är avgången av kol till atmosfären från markanvändningen – inte minst på grund av skövling av skogar utan återplantering, torrläggning av våtmarker och liknande – långt högre än vad som binds i växande gröda och mark. I nuläget svarar avskogning, dikning av våtmarker och liknande för en stor andel av de totala utsläppen av antropogena växthusgaser till atmosfären.
Enbart skogsskövling uppskattas svara för cirka tolv procent av de årliga utsläppen på sammanlagt drygt 50 miljarder ton koldioxidekvivalenter
SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till