Biogas till sjöfarten kan öka tiofalt till 2045

Sjöfarten måste snabbt komma med i klimatomställningen genom att skifta från fossila bränslen till förnybara. I Sverige skulle produktionen av flytande biogas på 23 år kunna tiofaldigas från dagens volymer och bli ett viktigt bidrag, visar en studie.

Världens fartyg står för en mycket hög klimat- och luftmiljöpåverkan eftersom de traditionellt drivits med tung eldningsolja. Men ett skifte är på gång, och allt fler rederier bygger fartyg som istället drivs med flytande naturgas, LNG, som har bättre miljöegenskaper men fortfarande innebär fossila växthusgasutsläpp.

Ännu ett nödvändigt steg är att skifta från LNG till flytande biogas, LBG, eller LBM (flytande biometan) som är driftstekniskt sett identiska, men förnybara bränslen.

Inom EU:s vatten beräknas fartygen årligen bunkra 500 Twh (Terawattimmar) bränsle, varav idag cirka tio Twh utgörs av LNG. När flytande naturgas nu ska skiftas till förnybart kan Sverige bli en god aktör i omställningen om det görs en kraftsamling. Det framhåller Svenska Miljöinstitutet, IVL, och Chalmers tekniska högskola, i en gemensam studie.

Dagens svenska produktion av biogas ligger på blygsamma två Twh, men väntas nu skjuta fart. Enligt den så kallade biogasmarknadsutredningen kan produktionen väntas bli tio Twh kring år 2030. IVL och Chalmers framhåller att det finns potential att producera 20 Twh flytande biogas år 2045, vilket dock kräver att det startas tio större biogasanläggningar om året.

En viktig faktor för att få fart på omställningen är att kostnaderna för förnybart och fossilt utjämnas, påpekas i studien. Detta sker bland annat genom att europeisk sjöfart inkluderas i ETS, EU:s utsläppshandelssystem. Den frågan ligger på borden just nu, och kommissionen presenterade nyligen ett förslag till utformning där sjöfarten ska börja vara med år 2023, med en rad undantag för mindre fartyg samt militära skepp.

Den svenska biogasmarknaden vädrar morgonluft efter många år av stiltje. Inte minst beroende på att man nu fått långsiktiga regler på plats, med bland annat ett mångårigt godkännande från EU om skattebefrielse på biogas, vilket SMB berättat om.

Utredarna betonar dock att siffran 25 Twh svenskproducerad flytande biogas år 2045 kräver råvara inte bara från jord- och skogsbrukssektorn. Här ingår även en rejäl expansion av bland annat så kallad elektro-metan, en industriell process där koldioxid från luften, eller från utsläpp, omvandlas till metan som därefter görs flytande. Metoden är under utveckling i en rad länder, så även i Sverige.

I rapporten används beteckningen LBM (Liquefied bio methane) istället för sedvanliga LBG (Liquefied biogass) för att betona att det handlar om metangas producerad från såväl biologisk råvara som framställd i en industriell, men förnybart driven process.

Chalmers´ och IVL:s studie kan laddas ned i sin helhet här.