Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Brist på grönska dödar tusentals i onödan

    Foto: Bild av manusama från Pixabay

    Ett stort antal för tidiga dödsfall i europeiska städer skulle kunna förhindras genom att öka exponeringen för gröna områden. Det visar ny forskning som tydligt betonar den gröna miljöns betydelse för stadens invånare.

    Att parker, botaniska trädgårdar och andra grönområden inte bara är trevliga att vistas i utan även har en positiv effekt på hälsan har vi ju känt till ett tag, men kanske inte hur betydelsefulla dessa är om vi skulle försöka sätta en siffra på dem. Det är nämligen vad forskare vid Barcelona Institute for Global Health i Spanien försökt räkna ut I en ny studie i Lancet Planetary Health genom att uppskatta antalet dödsfall som skulle kunna förebyggas i Europa om Världshälsoorganisationens WHO:s rekommendation om tillgång till grönområden uppnåddes. WHO rekommenderar nämligen att grönområden på minst en halv hektar ska vara tillgängliga inom 300 meters avstånd från bostäder.

    I Europa bor 75 procent av befolkningen i stadsmiljöer och forskarna jämförde 978 städer och 49 större städer i 31 europeiska länder för att sedan ranka dessa utifrån den andel grönska som fanns i staden. För att undersöka vilka städer som hade störst och lägst dödlighet rankade de och ordnade städerna från högsta till lägsta (866:e positionen).

    Totalt inkluderades nästan 170 miljoner invånare 20 år eller äldre som bodde i de 31 europeiska länderna, vilket motsvarar 32,2 procent av befolkningen. För 2015 fann de att om WHO:s rekommendation om tillgång till grönområden kunde följas så skulle 43 000 onödiga förtida dödsfall kunna förhindras varje år. Bland europeiska huvudstäder uppvisade bland annat Köpenhamn, tillsammans med Aten, Bryssel, Budapest och Riga den högsta dödligheten på grund av brist på grönytor.

    Betydelsen av grönområden har betonats tidigare, men den nya studien sätter nödvändiga siffror på en utveckling som vi behöver bryta när alltfler fortsätter flytta in till städerna och områden förtätas i och med nybyggnationer. Stadsinsatser som syftar till att öka grönytan blir därmed ännu viktigare och kan främja bättre hälsa och välbefinnande och minska befolkningens dödlighet av naturliga orsaker, samtidigt som det bidrar till utvecklingen av hållbara och friska städer.

    – Det finns exempelvis ett mycket tydligt samband mellan närhet till grönområden och antalet hjärtinfarkter, säger Patrik Grahn, professor i landskapsarkitektur vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) till DN.

    Grönast av alla städer är Paredes i Portugal, medan Cadiz i Spanien är minst grön. I den senare består endast sju procent av ytan av allmänna grönområden, samtidigt som nästan ingen av stadens invånare har ett sådant område i sin närhet.

    Alla svenska städer, förutom Malmö, klarar sig bra med placeringar på 663 eller därunder. Grönast av alla svenska städer är Göteborg, som kommer på plats 842 med 48,5 procent av grönområden och två tredjedelar av göteborgarna lever i områden som når upp till WHO:s rekommendation. Om alla hade gjort det, däremot, hade 14 fall av förtida död kunnat undvikas varje år. Malmö sticker dock ut med plats 262, oavsett om man mäter den totala grönskan eller närheten till offentliga grönområden. Det innebär att med mer grönområden hade 29 dödsfall kunnat undvikas, enligt studien.

    Det kan dock bero på ett metodfel som forskarna är väl medvetna om. En svaghet med deras metod är nämligen att den inte tar hänsyn till så kallade blå områden, det vill säga hav, sjöar och andra vattendrag, säger Mark Nieuwenhuijsen till DN:

    Det skulle kunna vara en förklaring, eftersom Malmö ligger vid vattnet. Å andra sidan lever 74 procent av malmöborna i områden som inte når upp till WHO:s rekommendation, vilket är en ganska stor andel. Det finns säkert jättemånga grönområden på andra ställen i Malmö, men det spelar inte så stor roll om de inte finns där människorna bor.

    Därmed är grönområden i städer inget som det går att kompromissa med. Naturliga utomhusmiljöer – inklusive grönområden – spelar en viktig roll för att bevara befolkningens hälsa och välbefinnande i städer. Förutom att har rekreationella-, sociala och kulturella värden tillhandahåller dessa miljöer även ekosystemtjänster och har ekologiska fördelar.

    Covid-19-pandemin har fått oss svenskar att vara ute i skogen mer än någonsin och de flesta ser naturen som en ventil. Det borde även finnas närmare hemmet, vilket även ofta hänger ihop för att klara av extremväder med grönområden. Deras värde behöver därför lyftas under COP26 som ett viktigt verktyg för att både hantera klimat och hälsa.

    Faktarutan

    De grönaste svenska städerna

    Tretton svenska städer finns med i rankningen. Hög placering innebär liten tillgång till ett grönområde i närheten och stor negativ påverkan på hälsan. Placering inom parantes.

      • Göteborg (842)
      • Lund (836
      • Borås (835)
      • Linköping (830)
      • Uppsala (819)
      • Umeå (801)
      • Jönköping (784)
      • Norrköping (739)
      • Helsingborg (708)
      • Stockholm (707)
      • Örebro (686)
      • Västerås (663)
      • Malmö (262)

    Källa: Lancet Planetary Health; DN

    Hej SMB-läsare!
    Vill du hjälpa oss nå 10 000 följare på instagram?

    SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till

    Läs vad vi vill göra
    Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.





      Hej SMB-läsare!
      Vill du hjälpa oss nå 10 000 följare på instagram?

      SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

      Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till

      Läs vad vi vill göra