Därför säger regeringen nej till tre klimatmål
Att Sverige inte vill att EU:s medlemsstater ska ha bindande mål när det gäller förnybar energi och energieffektivisering beror på framför allt två saker.
I nästa vecka åker Lena Ek (C) och Anna-Karin Hatt (C) till Bryssel för att träffa EU:s övriga miljö- och energiministrar. Man ska då diskutera EU-kommissionens förslag om ett nytt ramverk för klimat- och energipolitiken, för perioden mellan 2020 och 2030.
Den svenska regeringen har valt att säga nej till bindande mål när det gäller förnybar energi och energieffektiviseringar. I en debattartikel i Svenska Dagbladet under fredagen förklarade Johan Hultberg och Christofer Fjellner, miljöpolitisk talesperson respektive EU-parlamentariker för Moderaterna, varför de fyra allianspartierna tillsammans kommit överens om denna position.
Dels handlar det om kostnader:
Bindande delmål för energieffektivisering och förnybara energikällor är inte kostnadseffektivt, det visar rapporter från både EU-kommissionen och Konjunkturinstitutet.
Dels handlar det om den svenska kärnkraften:
Med nuvarande bördefördelning skulle ett bindande förnybarmål slå hårt mot den svenska kärnkraften och drabba både klimatet, tillväxten och jobben. Det vill Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet, men inte vi.
Om oppositionens syn på dessa frågor, där MP, S och V alla vill ha tre bindande mål, dock med olika procentmål, skriver Hultberg och Fjellner:
Oppositionens oseriösa siffergalopp tar inte hänsyn till de långtgående effekter på miljön och samhällsekonomin som ogenomtänkta beslut kan ha.
SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till