(Tryck ENTER för fler alternativ)
Sökförslag:
Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.

David Collste, ungdomsdelegat till FN: Dags för en global utvecklingsagenda som föreslår en ny världsordning

Vid millennieskiftet enades världens ledare om åtta mål för den globala utvecklingen. Det var en historisk överenskommelse av aldrig tidigare skådat slag. Nu är det dags igen.
Just nu pågår intensiva diskussioner mellan världens länder om framtidens utvecklingsagenda. Det är en viktig diskussion om vilken värld vi vill se och de prioriteringar som behövs för att nå dit. Som del av Sveriges regeringsdelegation till det politiska högnivåforumet för hållbar utveckling har jag under 2013 följt processerna på nära håll. För att diskussionerna ska göra skillnad krävs det att världens länder inser vad hållbar utveckling betyder, hur långt vi är från det idag och vilka möjligheter en önskvärd omställning innebär.
Den gängse, om än kritiserade, definitionen av hållbar utveckling är Brundtandrapportens från 1992: ”utveckling [som] tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”. Med den utgångspunkten är världen idag dubbelt ohållbar. Dels tillfredsställs inte dagens behov utan 870 miljoner människor går ständigt hungriga och undernärda – trots att vi har resurser att förhindra det. Dels äventyrar vi kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Vår konsumtion förbrukar framtida generationers resurser och riskerar planetens social-ekologiska system. Man kan säga att det är samma fråga med två perspektiv, ett rumsperspektiv och ett tidsperspektiv – jämlikhet inom liksom mellan generationer.
Även om många viktiga diskussioner om prioriteringar har förts inom FN missar ofta resonemangen orsakerna till dagens dubbelt ohållbara system. Roten för den dubbelt ohållbara situation som råder idag är de ekonomiska och politiska strukturer som förhindrar fattiga människors utveckling och fortsätter överutnyttjandet av naturresurser. Mot den bakgrunden har jag tillsammans med andra ungdomsdelegater föreslagit tre övergripande punkter som måste genomsyra den framtida agendan:
1. Jämlikhet. Den ekonomiska krisen har ställt frågan om den ojämlika resursfördelningen på sin spets. De rikaste 300 personerna har samma tillgångar som världens tre miljarder fattigaste. Samtidigt uppgår biståndet från världens rika länder endast till en bråkdel av de pengar som samtidigt förs ut ur fattiga länder genom skatteflykt, avbetalningar av lån och orättvisa handelsregler. Vem utvecklar egentligen vem? Frågor om jämlikhet både globalt och inom länder måste lyftas upp och få ökat fokus. Under det politiska högnivåforumet för hållbar utveckling efterfrågade vi transparent datainsamling och öppen tillgång till data för att tydligt visa på resursfördelningen och ett mål för jämlikhet. Ökad jämlikhet är också en förutsättning för att hushålla med planetens begränsade resurser.
2. Planetens gränser. Vad forskningen hittills kunnat visa finns det inget system som kan växa för evigt (eventuellt med rymdens utvidgning som enda undantag). För vår planet är gränserna tydliga och dess gränser måste sätta ramen för den globala utvecklingsagendan genom en övergång till hållbara konsumtions- och produktionsmönster. Därför föreslog vi under det politiska högnivåforumet att en global rapport för hållbar utveckling ges ut med jämna mellanrum där jorden presenteras i förhållande till de gränser som finns och att denna är viktig en del av kommande forum.
3. Ungas deltagande. Utgångspunkten för ungas deltagande i processer inom hållbar utveckling är att människor ska ha makt över beslut som påverkar dem. Det är vi unga som kommer att tvingas leva med de beslut som fattas – eller inte fattas idag. Därför borde alla länder stödja ungdomsdelegater till de viktiga internationella fora, ett FN-forum för unga introduceras och starka mekanismer inom FN-systemet skapas för att garantera unga och civilsamhällets tillgång till viktiga politiska möten och förhandlingar.
Hur utvecklingsagendan till slut utformas beror sist på politiska överväganden. Sveriges regering förhandlar för Sveriges sida – vilka regeringspartier som styr spelar in oavsett hur många konsultationer som genomförs. Även vilka företrädarna är, är så klart avgörande. Sverige har prioriterat frågor om sexuell och reproduktiv hälsa, samhällsstyrning och tidigare biståndsminister Gunilla Carlssons vilja att lyssna på det internationella civilsamhället har varit en stor tillgång. Samtidigt har vi efterfrågat ökat fokus på prioritering av miljömässig hållbar utveckling. Nu när Hillevi Engström börjar vara varm i kläderna hoppas vi att hon lyssnar till oss unga och civilsamhället i stort.
Den globala utvecklingsagendan kommer att handla om vår framtid, och vi blir förlorarna om man misslyckas. Den dag världens ledare är av vår generation är det i resultatet av denna utvecklingsagenda som vårt arbete börjar.
David Collste
Sveriges ungdomsdelegat till FN 2013

SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till

Läs vad vi vill göra
Tipsa!

Tipsa oss

Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.





    SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till

    Läs vad vi vill göra
    Du kan nu spara nyheter!

    Lägg till något för att läsa senare eller att kunna återkomma till.

    OBS! De sparas endast i den här webbläsaren.