← Tipsa oss!
Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.

Den politiska skogen

I tisdags möttes forskare och politiker för att debattera den svenska skogen i riksdagen. Att skogspolitiken är polariserad märktes under dagens gång då vitt skilda problembeskrivningar ställdes mot varandra. I grund och botten handlade debatten om avvägningen mellan naturskydd och ekonomisk tillväxt. Och om glappet mellan vad forskarna säger och vad politikerna vill.

I tisdags samlades riksdagen till en debatt om den svenska skogen.

Heldagen inleddes med föredrag av ett antal forskare med olika specialiseringar inom ekologi och skogsbruk. Dessa presenterade en ganska enhetlig bild av ett Sverige som brister i naturskyddet och i bevarandet av den biologiska mångfalden.

Forskarna: Sverige lever inte upp till miljömålen

Skogsprofessorn Sten B Nilsson jämte andra forskarkollegor pekade på att miljökvalitetsmålen “Levande skogar” och “Biologisk mångfald” inte uppnåtts, och att Sverige inte heller lever upp till det nuvarande målet om 17% av varje representativ naturtyp ska avsättas och bevaras.

Idag skyddas nämligen allt för många magra fjälljordar i norra Sverige, medan andra naturtyper är underrepresenterade. Dessutom är de totala avsatta områdena i dagsläget dels för små och dels av för låg biologisk kvalitet, enligt forskarna.

Artur Larsson från Artdatabanken påpekade samtidigt att om man ser skogen från ett helhetsperspektiv så beror andelen skog som behöver skyddas för att bevara den biologiska mångfalden också mycket på hur den produktiva skogen förvaltas. Om mer hänsyn tas i skogsbruket behöver inte lika mycket mark avsättas.

Om den produktiva skogen i högre utsträckning bestod av blandskog och i mindre utsträckning slutavverkades enligt kalhyggesmodellen skulle de svenska skogarna också vara mindre sårbara för klimatrelaterade hot som granbarkborrar och skogsbränder.

Flera av forskarna menade vidare att det är hög tid att lägga om skogspolitiken och börja förvalta skogen utifrån ett holistiskt landskapsperspektiv. För ett naturskydd som effektivt bidrar till den biologiska mångfalden med en stor “spill-over effect” krävs nämligen att man identifierar och bevarar för området viktiga “hotspots” för mångfald och ekosystemtjänster. 

Slutligen pläderade Sten B Nilsson för det paradoxala i att jämställa produktivitet och miljö som politiska målsättningar för den svenska skogen. I praktiken värderas den ekonomiska dimensionen över den ekologiska, menar han, vilket är problematiskt då skogens biologiska funktion som bland annat kolsänka, habitat och vattenregulator inte kan bytas ut mot realt kapital i form av tillväxt. Därför står de båda målen i praktiken delvis i konflikt med varandra, enligt skogsexperten.

Politisk oro över utebliven produktion

Detta att skogen främst värderas som ekonomisk resurs av svenska politiker visade sig stämma när riksdagsdebatten tog vid efter forskarseminariet.

Moderaternas John Widegren  uttryckte åsikten att den svenska skogen skötts på “ett oerhört bra sätt under de sista 100 åren” och att det inte finns någon anledning att öka andelen skyddad skog.  Tvärtom kunde andelen avsatt skog behöva minska för att stimulera den ekonomiska tillväxten:

Den svenska skogen, som 2018 bidrog med ungefär 140 miljarder till BNP, ska få fortsätta att bidra stort till svenskt BNP med produktion och innovativa tankar och lösningar. (…) Men då kan vi inte fortsätta att ha skog ur produktion.

Widegren menar att skogspolitiken borde bygga på äganderätten och på “frihet under ansvar”. I praktiken skulle ett sådant system innebära en “privatisering” av naturskyddet då det skulle bli upp till enskilda skogsägare hur mycket skog som avsätts – om någon alls.

I detta fick Widegren stöd av Mats Nordberg (SD) som tidigare lagt en motion där han menar att systemet med nyckelbiotoper bör ses över då det skulle utgöra ett hinder mot ett aktivt skogsbruk.

Vänsterpartiets Birger Lahti uttryckte en liknande oro över att skogen inte skulle brukas intensivt nog:

Det skrämmer mig om det blir jättemånga skogsägare som inte är i behov av skogsbruk. De kan låta den stå där i 150 år om det är så, för de har andra inkomstkällor. Men då förlorar vi samtidigt en råvarubas som är viktig för hela näringen.

Maria Gardefjell (MP) utmärkte sig under debatten genom att vilja öka arealerna skyddad skog, särskilt av de biotoper som i dagsläget är underrepresenterade, men även genom att vilja främja hyggesfria metoder och en ökad andel lövträd.

Hon argumenterade mot den föreslagna modellen byggd på skogsägarnas frivilliga avsättningar, vilken hon menade saknade långsiktighet.

Gardfjell förespråkade även “grön infrastruktur”, en landsskapsbaserad planeringsmetod för markanvändning utvecklad av EU-kommisionen som tar hänsyn till ekologiska processer och ekosystemstjänster, och beklagade sig över en ny motion från SD om att arbetet med metoden helt borde upphöra.

Dagen slutade med att riksdagen röstade nej till samtliga förslag från allmänna motionstiden år 2019 om skogspolitik.


SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till Kopierad123 270 12 33

Läs vad vi vill göra
Tipsa!

Tipsa oss

Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.





SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till Kopierad123 270 12 33

Läs vad vi vill göra