Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
(Tryck ENTER för fler alternativ)
Sökförslag:
    Stäng

    “Det är otvetydigt att mänsklig verksamhet orsakar klimatförändringar” – IPCC:s budskap är tydligt

    Foto: Bild av Alexander Antropov från Pixabay

    Trots förväntat innehåll slog den första delrapporten i IPCC:s sjätte stora kunskapsutvärdering ner som en bomb med sitt tydliga budskap: det är människan som ligger bakom den klimatpåverkan vi nu ser och det bara kommer att bli värre. Att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader blir allt svårare och riskerar passeras redan på 2030-talet.

    Efter att 234 författare gått igenom 14 000 vetenskapliga studier och besvarat över 78 000 granskningskommentarer kunde FN:s klimatpanel IPCC presentera sin nya rapport på länk från Genève. Några timmar senare höll SMHI en svensk presentation och SMB bevakade båda.

    Den första delrapporten i IPCC:s sjätte stora kunskapsutvärdering AR6 sa egentligen ingenting vi inte redan visste, men däremot kunde den tydligt bekräfta, betona och förtydliga budskapet att pågående förändringar är omfattande, snabba och i många fall saknar motstycke.

    Kanske det viktigaste budskapet är att panelen nu med säkerhet kan peka ut den mänskliga påverkan som otvetydig för den uppvärmning som skett och vars hastighet saknar motstycke under i alla fall de senaste 2000 åren. Koldioxidhalten är den högsta på minst två miljoner år, havsnivåhöjningen den högsta på minst 1000 år, och glaciäravsmältningen högsta på minst 2000 år. Både extremvärme och skyfall har blivit vanligare och allvarligare, torka ökat i vissa regioner, bränder blivit vanligare samt att haven blivit både varmare, mer försurade och mer syrefattiga.

    Två unika inslag i rapporten är dels det fokus som lagts på regionala förändringar samt den interaktiva klimatatlas som byggts upp. Viktiga framsteg sedan förra klimatrapporten AR5 är bland annat tillgång till bättre historiska data, förbättrade klimatmodeller och nya sätt att kombinera flera typer av bevis, bättre förståelse om mänskligt inflytande på klimatsystemet, nya utsläppsscenarier med ett bredare utbud av växthusgaser, markanvändning och luftföroreningar, och mer fokus på användbarhet av klimatinformation.

    SMHI har gjort en preliminär översättning av AR6 Delrapport 1 – Den naturvetenskapliga grunden och den del som rör sammanfattningen till beslutsfattare, SPM och som kan komma att ändras. SPM ska vara policyrelevant, men får inte vara policyföreskrivande. Skrivningarna ska ha grund i de underliggande rapporterna och därmed den utvärderade forskningen. SPM godkänns sedan på ett beslutsmöte, en mening i taget där forskare som skrivit rapporten närvarar och konsulteras. SPM är indelad i fyra olika avsnitt A-D där A beskriver klimatets tillstånd idag, B möjliga framtida klimat, C klimatinformation för riskhantering och regional riskhantering, och D att begränsa fortsatt klimatförändring.

    Klimatets tillstånd idag

    A.1 Det är otvetydigt att mänsklig påverkan har värmt upp atmosfären, havet och landområdena. Omfattande och snabba förändringar har inträffat i atmosfären, havet, kryosfären och biosfären.

    A.2 Den senaste tidens omfattning på förändringar i klimatsystemet i sin helhet och det nuvarande tillståndet av flera av dess aspekter saknar motstycke många århundraden till många årtusenden tillbaka i tiden.

    A.3 Mänskligt orsakad klimatförändring påverkar redan många väder- och klimatextremer i alla områden jorden runt. Sambandet mellan observerade förändringar i extremer som exempelvis värmeböljor, skyfall, torka och tropiska cykloner, och hur de påverkas av mänsklig klimatpåverkan, har stärkts sedan den femte kunskapssammanställningen AR5 2013.

    A.4 Ny kunskap om klimatprocesser, evidens relaterad till tidigare klimatperioder (paleoklimat) och klimatsystemets respons på ökande strålningsdrivning leder till en bästa uppskattning av klimatkänsligheten på 3°C, med ett smalare osäkerhetsintervall än i AR5.

    Möjliga framtida klimat

    B.1 Den globala medeltemperaturen kommer att fortsätta att öka åtminstone till mitten av 2000-talet i samtliga utsläppsscenarier som har beaktats i denna rapport. En global uppvärmning på 1,5°C och 2°C kommer att överskridas under 2000-talet om inte kraftiga utsläppsminskningar av koldioxid och andra växthusgaser görs under de kommande årtiondena.

    B.2 Många förändringar i klimatsystemet blir större i takt med en ökande global uppvärmning. Det inkluderar ökningar i förekomst och intensitet hos värmeextremer, marina värmeböljor, skyfall, jordbrukstorka och ekologisk torka i en del regioner, andelar intensiva tropiska cykloner samt minskningar av havsisen på Arktis, snötäcken och permafrosten.

    B.3 Fortsatt global uppvärmning beräknas ytterligare intensifiera den globala vattencykeln, inklusive dess variabilitet, global monsunnederbörd samt svårighetsgraden av våta och torra händelser.

    B.4 I scenarier med ökande koldioxidutsläpp beräknas upptagen i kolsänkor i havet och på land bli mindre effektiva, vilket gör dem mindre effektiva i att motverka ökningen av koldioxidhalten i atmosfären.

    B.5 Många förändringar som beror på tidigare och framtida utsläpp av växthusgaser är oåterkalleliga för tidsperioder på århundraden till årtusenden, detta gäller särskilt förändringar i haven, istäcken och den globala havsnivån.

    Klimatinformation för riskhantering och regional riskhantering

    C.1 Naturliga klimatpåverkande faktorer och klimatsystemets interna variabilitet kommer i varierande grad att förstärka eller motverka den fortsatta antropogena klimatförändringen, särskilt i närtid och på regionala skalor, men den har inte någon större effekt på den globala uppvärmningen i ett längre perspektiv. Effekten är relevant att beakta i planering gällande hela spektrumet av möjliga förändringar.

    C.2 Med  global uppvärmning beräknas samtliga regioner jorden runt i allt högre grad uppleva flera och samtidiga förändringar i klimatindikatorer som är direkt relevanta för påverkan på samhällen och ekosystem (”climatic impact-drivers”, CIDs). Förändringar i många CIDs blir mer omfattande vid en 2 °C global uppvärmning jämfört med 1,5 °C. Förändringarna blir generellt mer utbredda och/eller större vid ökande uppvärmningsnivåer.

    C.3 Händelser med låg sannolikhet som till exempel kollaps av istäcken, plötsliga förändringar i havscirkulationen, vissa sammansatta extremhändelser och uppvärmning som är betydligt större än det utvärderade mycket sannolika intervallet för framtida uppvärmning kan inte uteslutas och är en del av riskbedömningar.

    Att begränsa fortsatt klimatförändring

    D.1 Ur ett naturvetenskapligt perspektiv så kräver ett begränsande av den antropogena globala uppvärmningen till en viss nivå, att minst netto noll koldioxidutsläpp uppnås tillsammans med kraftiga minskningar av andra växthusgasutsläpp. Omfattande, snabba och varaktiga minskningar av metanutsläppen skulle också motverka den uppvärmningseffekt som uppstår när aerosoler minskar i atmosfären och bidra till bättre luftkvalitet.

    D.2 Scenarier med låga eller mycket låga utsläpp av växthusgaser (SSP1-1,9 och SSP1-2,6) kommer inom några år att leda till märkbara effekter på växthusgashalter och aerosoler i atmosfären samt luftkvalitet, jämfört med scenarier med höga och mycket höga utsläpp (SSP3-7,0 eller SSP5-8,5). Under dessa kontrasterande scenarier, skulle skillnader i den globala temperaturökningen bli urskiljbara från den naturliga variabiliteten inom cirka 20 år, och över längre tidsperioder också för många andra klimatindikatorer som är direkt relevanta för klimateffekter (mycket troligt).

    Redan inom 20 år kommer den globala medeltemperaturen att nå eller ha passerat 1,5 graders uppvärmning, enligt FN:s klimatpanels rapport. För att över huvud taget kunna nå 1,5 gradersmålet bedömer IPCC att det kommer kräva omedelbara, snabba och storskaliga minskningar av växthusgasutsläpp. Och graderna gör skillnad. För varje extra grad ökar exempelvis extrema skyfall med 7 procent.

    ”Det här är ett alarm som vi måste lyssna till. Läget är ännu allvarligare än vad forskningen tidigare visat”, säger miljöminister Per Bolund (MP) till Dagens Industri och förhoppningsvis kan världens politiker lyssna ordentligt nu. Det är som Greta Thunberg skrev på Instagram:

    Nu är det upp till oss att vara modiga och fatta beslut baserat baserat på de vetenskapliga bevis som finns i rapporterna.

    SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till

    Läs vad vi vill göra
    Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.





      SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

      Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till

      Läs vad vi vill göra