Det klimatpolitiska ramverket en stor framgång – men kraftigare ambitioner behövs

Regeringens klimatpolitiska ramverk är ett viktigt steg mot ett stabilt och långsiktigt klimatarbete. Men samtidigt riskerar utsläppen att minska allt för långsamt, om inte det klimatpolitiska rådet ges tillräckligt med legitimitet.
Igår presenterade statsminister Stefan Löfven och klimatminister Isabella Lövin ett förslag om ett klimatpolitiskt ramverk, framtagen efter förslag från Miljömålsberedningen. Ramverket kan bli ett nödvändigt svar på vad de svenska klimatarbetet saknat – ett långsiktigt och konsekvent arbete kring hur vi förvaltar jordens resurser.
För hittills har Sveriges klimatpolitik varit helt utlämnat åt de olika partiernas nycker. Det syns inte minst på att de svenska utsläppen, trots decennier av politiska samtal om vikten av klimatfrågan, faktiskt ökar. Det råder kognitiv dissonans, där det snackas mycket och ageras mindre (läs: inte överhuvudtaget). Politiker blir låsta till kortsiktiga vinster som går hem hos väljarkåren, snarare än att se till vad som faktiskt krävs för att Sverige ska kunna leva upp till de uppsatta klimatmålen.
Därför är det minst sagt hoppingivande att man nu på bred front lyckats enas kring ett gemensamt ramverk, som både inkluderar klimatlag, nya klimatmål, och ett klimatpolitiskt råd. Men att tro att det nya klimatramverket i sig skulle vara tillräckligt för att skära ner på Sveriges utsläpp på tillräckligt stor skala är att hoppas på för mycket.
Som Naturskyddsföreningens Johanna Sandahl påpekar, bör de nya målen om netto nollutsläpp 2045 betraktas som ett golv snarare än ett mål i sig. Om inte utsläppstakten bromsas ännu snabbare kommer vi inte klara av Parisavtalets löften, vilket leder till att vi inte kommer hålla oss under två graders uppvärmning.
Den viktigaste rollen för att se till att ambitionerna höjs kommer det klimatpolitiska rådet att ha, genom att kontinuerligt utvärdera och utveckla de kommande årens klimatpolitik. Införandet av ett tvärvetenskapligt rådgivande organ, som oberoende av politiska trender talar om för regeringen vad som bör göras, är helt kritiskt för att öka klimatambitionerna.
Frågan är bara vilken påverkan rådet kommer ha i praktiken. I nuläget finns det inget som säger att regeringen kommer bli skyldig att följa klimatpolitiska rådets rekommendationer, så länge de presenterar en handlingsplan vart fjärde år – hur ickeambitiös denna än må vara.
För att stärka rådets påverkan kan man titta närmare på den vanligt förekommande jämförelsen mellan klimat och ekonomi. Stefan Löfven beskrev det själv på presskonferensen som att ”Precis som att vi ska ha ordning och reda i finanspolitiken så behövs ordning i klimatpolitiken.”
Skillnaden är bara att gällande ekonomin har man tagit än mer ansvar för den långsiktiga utvecklingen genom att helt delegera penningpolitiken till Riksbanken. Genom att denna externa part sedan tjugo år tillbaka har det övergripande ansvaret för ekonomins stabilitet har Sverige kunnat bibehålla ekonomiska målsättningar.
Vad skulle hända om man i likhet med Riksbankens fullmakt över ekonomin utökade det klimatpolitiska rådets mandat över klimatpolitiken? Genom att förstärka makten över särskilt kritiska delar av klimatarbetet till ett oberoende expertorgan skulle Sveriges klimatarbete kunna trappas upp i den takt som är nödvändig. Ett annat alternativ skulle kunna vara att införa hårdare reglering för hur rådets rekommendationer implementeras av sittande regering.
Dessa tankar är en balansgång över den demokratiska processen, men är inte desto mindre värda att diskutera. Huvudpoängen är att det klimatpolitiska rådets slutsatser inte får ignoreras av våra styrande. Det nya ramverket är en otrolig framgång, men utan ett starkt inflytande från det klimatpolitiska rådet riskerar hela överenskommelsen att krackelera.

 
SMB:s ledare: På regelbunden basis skriver Supermiljöbloggens skribenter ledare. Denna veckans skribent är Anna Ljungström, samhällsplaneringsstudent vid Uppsala Universitet och frilansande miljöjournalist. Fler opinionstexter från Supermiljöbloggen hittar du under taggen ”SMB ledare”.