Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Det svenska skogsbruket i bilder

    Den svenska skogen är i ständig debatt. Ibland hörs paradtermen ”Världens bästa skogsbruk” och andra gånger hörs larm om urskogar, kalhyggen och biologisk mångfald. Enligt många har det svenska skogsbruket en lång väg att gå för att kunna kalla sig hållbara. 

    Naturskogen

    I naturskogen finns en blandning av gamla, döda och unga träd. Där finns en biologisk mångfald som genom årtusendena har anpassat sig till att leva i en miljö som är heterogen (blandad).

    2
    Foto: Sebastian Kirppu

    Död ved finns av alla de slag i naturskogen där träden fått födas, leva, dö och förmultna på samma plats. De döda trädens förmultning ger näring till nästa generation träd som växer upp.

    Avverkningen

    4

    Foto: Sebastian Kirppu

    Efter att avverkningen är utförd har ofta de gamla träden, den döda veden och alla djur och växter som levde i naturskogen försvunnit.

    5
    Foto: Sebastian Kirppu

    Några träd ska alltid lämnas av skogsbolaget. Enligt skogsbolagets egna ord har de visat hänsyn till naturen genom att låta några träd få stå kvar där naturskogen förut levde ett gott liv. Djur och växter kan efter avverkning ha svårigheter att hitta sig ett hem på de fåtal träd som står kvar på hygget.

    Antal träd som lämnas har ökat de senaste åren till 14 träd per hektar. Innan avverkningen fanns det 800-1200 träd på samma område.

    6
    Foto: Sebastian Kirppu

    Naturskogens träd körs sedan iväg till sågverket eller till pappersbruket där de ska bli produkter. Träden på bilden är gamla vilket syns på den orangefärgade veden som kallas tjärnved. Man ser också flera träd som överlevt en gammal skogsbrand som flammade upp i naturskogen för 150 år sen. Några träd har så kallade brandljud i sig, en skada som uppstår när trädet överlever skogseldens framfart (se det grova trädet längst ner till vänster i bild som har en invallning/skada efter branden).

    15
    Foto: Sebastian Kirppu

    Efter avverkningen av planterade träd ser stammen ut så här. Det finns ingen orange tjärnved i träden. De har växt fort utan påverkan av sina artfränder där kampen om näringen i marken hör livet till. På 35-40 år har träden blivit mogna för avverkning. Den frodvuxna veden i trädet duger bara till att användas som toalettpapper eller biobränsle. Att bygga hus eller göra fönster i detta virke är mer eller mindre meningslöst. Det håller inte emot fukt och ruttnar ner mycket fort.

    Naturskogens trävirke tar tid på sig att växa. Det har växt under de rätta förutsättningarna för att träet ska vara rötbeständigt och ge en långsiktigt hållbar produkt som kan användas av trähus eller fönsterkarmar. Detta naturskogsträd har levt i 330 år innan det avverkades.

     

    7
    Foto: Sebastian Kirppu

    När avverkningen av naturskogen är gjord ska skogsmarken harvas som en åker inför planteringen av nya träd.

    8
    Foto: Sebastian Kirppu

    Nya trädplantor som växtförädlats fram i plantskolor sätts ner i jorden. Dessa plantor har oftast ingen anknytning till den nya platsen vilket skulle gett ett skydd för framtida problem som exempelvis skadesvampar eller skadeinsekter.

    10
    Foto: Sebastian Kirppu

    Plantorna sätts på rad så de blir lätta att sköta för att underlätta avverkningen av dem i framtiden. Den planterade skogen har inte mycket likheter med naturskogens heterogenitet, utan domineras av få arter.

    11
    Foto: Sebastian Kirppu

    Monokulturen ska skötas med gallring så att träden växer så fort som möjligt så att avverkningen kan ske snabbare. De gallrade träden får åka till pappersfabriken där de ska bli papp, tidningspapper eller toalettpapper. Delar av det kan också bli biobränsle.

    SAMSUNG DIGITAL CAMERA
    Foto: Sebastian Kirppu

    Efter att det gallrade virket körts till fabriken ser den planterade skogen ut så här. Även denna väldigt olik den naturskog som den en gång i tiden bytte plats med.

    13
    Foto: Sebastian Kirppu

    Efter ca 60-80 år är den planterade skogen välgallrad, utan döda träd i vägen. Inga för tätt stående träd som kunnat påverka varandras tillväxt finns heller. Denna industriskog är en virkesåker färdig att skördas.

    14
    Foto: Sebastian Kirppu

    Sedan går kretsloppet om igen. Den senaste generationen skog på denna mark blir en monokultur som än en gång blir en monokultur till nästa avverkning därefter den blir en monokultur igen. Den kallas den svenska skogsbruksmodellen och säger sig vara världens mest miljövänliga skogsbruk.

    Sveriges naturskogar utgör idag endast omkring 10% av vårt lands skogsmarksareal. Vi har idag, på grund av kalhyggesbruket, omkring 2000 arter på den nationella rödlistan över hotade och missgynnade djur och växter knutna till naturskogen. Dessa organismer har ingen möjlighet att anpassa sig till de korta omloppstider som den svenska skogsbruksmodellen infört, inte heller de monokulturer som skapas med denna skogsbruksmodell.

    Fortfarande idag, trots vår kunskap om ekologi och biologi, fortsätter svenska skogsbolag att hugga ner de delar av de 10% naturskog som finns kvar. Endast de delar som är skyddade som naturreservat eller nationalpark är fredade. Ska vi kunna leva upp till de nationellt beslutade miljömålen måste vi skydda minst 20% av den svenska produktiva skogen, och för att kunna leva upp till de internationella naturvårdsavtalen som beslutats av FN ska vi skydda 17% av den produktiva skogen. Idag är det endast 3,7% av all svensk produktiv skog som är skyddad långsiktigt.

    Hej SMB-läsare!
    Vill du hjälpa oss nå 10 000 följare på instagram?

    SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till

    Läs vad vi vill göra
    Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.





      Hej SMB-läsare!
      Vill du hjälpa oss nå 10 000 följare på instagram?

      SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

      Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till

      Läs vad vi vill göra