Dubbelt så många arter utrotade i USA som de senaste 50 åren
Oroväckande många arter klassas nu som utrotade i USA, rapporterar den federala myndigheten U.S. Fish and Wildlife Service. Efter att ha gått igenom den forskning som finns för varje art tvingas nu myndigheten sätta upp 23 arter på listan för utrotade djur.
Under nästan ett halvt sekel som lagen om hotade arter funnits i USA har endast elva arter tidigare behövt plockas bort från listan som hotade när de istället ansetts vara utrotade. Nu tvingas den federala myndigheten U.S. Fish and Wildlife Service i ett svep att avföra dubbelt så många, och i slutet av september ströks ytterligare 23 arter, 22 djur och en växt, från listan över hotade arter. Bland annat klassas Nordamerikas största hackspettsart elfenbensnäbb nu som utrotad.
Fågel, som nästan haft något mytomspunnet över sig och som stod förlaga till seriefiguren Hacke hackspett har befarats vara utdöd i flera år, men nu står det alltså klart. Till och med forskaren som skrev dödsannonsen grät, rapporterar Washington Post:
-Det här är inte en lätt sak”, säger Amy Trahan, den amerikanska biologen för som granskade bevisen och skrev rapporten som slog fast att elfenbensnäbben ”inte längre existerar.”
De nyligen utdöda arterna är offer för klimatförändringar och förstörelse av livsmiljöer, som dör ut tidigare än något nytt skydd kan rädda dem. Elfenbensnäbben var ett av de första djuren att erkännas i USA som utrotningshotad och dess nedgång bidrog till att kongressen 1973 införde lagen om hotade arter (Endangered Species Act). Föga förvånande arbetade Trump-administrationen för att revidera lagen för att underlätta att ta bort skydd för hotade arter, något Biden-administrationen nu istället försöker stärka.
Även åtta musselarter, en fladdermus, två fiskarter, flera fåglar och en växt anses nu också utrotade i USA. Denna utrotningstrend syns även globalt där WWF Living Planet Report 2020 nyligen visade att på bara 46 år har bestånden av ryggradsdjur i världen minskat med hisnande 68 procent. Ett år tidigare kom IPBES med sin uppmärksammade globala rapport som varnar att en miljon arter riskerar att utrotas inom bara några få årtionden. Via forskningsstudier vet vi nu dessutom att människan redan beräknas ha utrotat 60 procent av planetens vilda djur sedan 1970 och att djurarter nu dör 114 gånger snabbare än normalt, att utdöende av fågelarter sker fem gånger snabbare än tidigare trott och att nästan hälften av världens insekter riskerar utrotas. Forskare menar därför att vi nu befinner oss i det sjätte massutdöendet.
Under pandemin fick det stora FN-möte där man ska ta fram nya globala mål för bevarande av biologisk mångfald, UN Biodiversity Conference, skjutas upp. Nu inleds digitala förhandlingar i nästa vecka, 11-15 oktober som sedan ska följas upp med faktiska möten i Kunming i Kina 2022. Mötet – som hamnat i skuggan av höstens stora klimattoppmöte – ska samla världens stater kring nya gemensamma mål för naturen för det kommande decenniet, under konventionen för biologisk mångfald. Målen ska ersätta de tidigare från 2010 som inte kunnat uppfyllas.
Världen är dessvärre långt ifrån att uppfylla de globala målen för biologisk mångfald och ländernas ambitionsnivåer och åtgärder är långt ifrån tillräckliga. Ett stort problem är att eftersom det handlar om en konvention så bygger arbetet för biologisk mångfald på frivillighet och inget land är tvingat att göra något de inte vill. Forskare har därför efterlyst ett motsvarande Parisavtal för den biologiska mångfalden med tydliga mätbara mål.
I en unik första gemensam rapport konstaterade FN:s klimatpanel IPCC och dess motsvarande panel inom biologisk mångfald IPBES i somras att klimatförändringarna och förlusten av biologisk mångfald är de två största hoten mot mänskligheten och att ingen av kriserna kan lösas utan den andra.
Världens ledare har inom arbetet med den biologiska mångfalden – liksom inom klimatarbetet – helt enkelt inte gjort sitt jobb, trots att de förbundit sig genom avtal att skydda världens ekosystem och djurliv. Det är dags att växla upp och ta sitt ansvar. Tid finns nämligen inte.
SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till