Ekonom: Gruvboomen är ett lotteri

Börsvärdet på de svenska gruvbolagen rasar, skriver Svenska Dagbladet. Enligt regeringens mineralpolitiska linje prospekteras det som aldrig förr i Sverige. Nya gruvor dyker upp som svampar efter regn, men många gruvprojekt stannar av på grund av investeringsovilja. Såren de lämnar i naturen tar lång tid att läka.

För att göra Sverige till ”en världsledande gruvnation” har regeringen infört en rad förenklingar för företag som vill söka efter råvarutillgångar och anlägga gruvor. De senaste årens höga råvarupriser eldade aktivitetstakten, men när ”hajpen” lagt sig har företagen dukat under. Råvarutillgångarna finns, men priserna har fallit och det ekonomiska inflödet i branschen har minskat kraftigt.

Mineralstrategin har mött skarp kritik från miljöorganisationer och markägare. De svenska mineralfyndigheterna är utpekade som ”riksintresse”. Det betyder att de anses vara av särskild vikt för landets försörjning, och aktiviteter kopplade till brytning kan ofta kringgå gängse miljö- och markrättsliga beslutsprocesser. Under den borgerliga regeringsperioden i början av 90-talet öppnades det för utländska företag att fritt operera i de svenska bergen. Råvarorna fraktas ut ur landet, för att sedan köpas tillbaka till världsmarknadspris. Av vinsterna som företagen gör går 0,5 promille tillbaka till svenska staten.

Miljökonsekvensanalysen är ofta frånvarande i rapporteringen om boomen. I Svenska Dagbladet (16/7 2013, endast papperstidning) liknas industrin vid ett lotteri:

– Det är riskabelt att satsa pengar i prospekteringsbolag, men det kan ge oerhört fin utdelning. Det är som att köpa en lott, men med större vinstchans än exempelvis en Trisslott, menar den ekonomiska analytikern Magnus Ericsson.

Miljörörelsen hämtar kraft i att många projekt inte kommer längre än till prospektionsnivå, men enligt Ericsson är detta bara en fas:

– Gruvboomen kommer att ta fart igen om några år, det är jag övertygad om, hävdar han.