”Enbart elektrifiering räcker inte för omställning”

Regeringen har ett alltför ensidigt fokus på ökad elektrifiering som den huvudsakliga klimatåtgärden. Detta riskerar att sända fel signaler att det inte behövs något mer, framhåller professor Patrik Söderholm, ledamot av regeringens Klimatpolitiska råd.

Patrik Söderholm, som är professor i nationalekonomi vid Luleå Tekniska universitet, uttalar sig i tidningen Extrakt om sina farhågor:

Elektrifiering är en jätteviktig del av klimatomställningen och det finns goda skäl att tro att den kommer lyckas på många håll. Däremot är det dumt att lägga för många bollar i samma korg och tona ned betydelsen av andra områden som vi också behöver satsa på, betonar han.

Såväl Löfvenregeringen som regeringen Kristersson har fått kritik från Klimatpolitiska rådet för att inte ägna övriga klimatåtgärder, utöver elektrifieringen, tillräckligt intresse.

Sittande regering har dock, i än högre grad än den förra, markerat att ökad elektrifiering, med el från framför allt ny och befintlig kärnkraft, utgör grundbulten i svensk klimatpolitik. Flera andra åtgärder som redan fanns framme eller var på gång att sjösättas har rent av stoppats eller avbrutits av regeringen Kristersson.

Det gäller till exempel ett nytt skatteavdrag för arbetspendling som främjar kollektivtrafikresande (SMB kommenterade beslutet här) miljöbilsbonus för elbilar, samt den skärpta reduktionsplikten De här besluten fattades mycket snabbt efter höstens regeringsbildning, och höstbudgeten fick en mycket miljö- och klimatfientlig framtoning.

Detta har lett till att klimatmålen som riksdagen (ännu) står bakom, förutom Sverigedemokraterna, inte kan nås om inte andra kompenserande åtgärder läggs fram.

”Svenskt jordbruk släpar efter jämfört med EU”

Att förbättra energieffektiviteten, och öka kollagringen är också viktiga åtgärder för att klara klimatmålen, framhåller professorn och manar till ökat engagemang. Inte minst beträffande jordbruket som idag står för 15 procent av utsläppen:

Här släpar Sverige efter jämfört med andra EU-länder, det saknas en tydlig politik. EU:s nya klimatpolitiska paket kräver att vi i högre grad ska använda skog och mark som kolsänkor, vilket vi behöver lägga mer fokus på för att lyckas, säger Patrik Söderholm.

Den här attitydförändringen kan medföra, befarar han, att till exempel biobränsletillverkare drar sig för de investeringar som krävs, och att allmänheten inte inser att det krävs långt mer än ökad elanvändning.

Extrakt har inte erhållit någon kommentar till professorns synpunkter från miljö- och klimatminister Romina Pourmokthari (L). Som ett svar på kritiken mot omläggningen av klimatpolitiken har ministern tidigare utlovat att besked kommer till hösten om vad annat som ska göras för att klara utsläppsmålen. Hon har i flera intervjuer försäkrat att regeringen håller fast vid målen, trots att hon samtidigt medger att samma regerings beslut nu skapar utsläppsökningar istället för tvärtom.