Energiomställningen kan påskyndas av covid-19

Energi från sol- och vindkraft fortsätter att öka och stod för tio procent av världens energiförbrukning under första halvan av året. Detta trots att energiefterfrågan sjönk med tre procent till följd av pandemin jämfört med samma period förra året. Det visar en rapport från tankesmedjan Ember.

SMB har tidigare kunnat berätta om hur installationer av solceller ökade globalt med 12 procent förra året, att länders nedstängningar under våren gav mer solenergi, eftersom luften var mindre förorenad, och att allt fler länder börjat ersätta kolkraft med solenergi.

Denna positiva trend fortsätter nu att prägla första halvan av 2020, trots påverkan av covid-19-pandemin och en minskad energiefterfrågan på 3 procent. Enligt en rapport från tankesmedjan Ember – som bygger på data från 48 länder som tillsammans står för 83 procent av världens energiproduktion – ökade nämligen produktionen av vind- och solkraft med 14 procent under det första halvåret, jämfört med samma period 2019. Det innebär att sol och vind nu står för en tiondel (9,8 %) av världens elproduktion och för det dubbla inom EU (21 %). Globalt är det en uppgång från 8,1 procent 2019 och mer än en fördubbling från 2015.

Därmed går man tvärs med Bloombergs analys tidigare i vår som spådde att efterfrågan på solel skulle minska jämfört med året innan och förhoppningsvis kan ett skifte nu skönjas i elproduktion från kolkraftverk till förnybara källor. För samtidigt som vind och el ökade sjönk elproduktionen genererad av kolkraft med 8,3 procent, ett historiskt fall som enligt Embers analys accelererar en redan pågående trend. Överlag har andelen vind- och solkraft nästan fördubblats de senaste fem åren och tagit fem procent av kolets globala marknadsandel. I Europa har sol- och vindkraft tillsammans redan gått om kol som källa till elproduktion.

Rapporten från Ember gör gällande att två tredjedelar av nedgången för kolenergin härstammar från en lägre efterfrågan under pandemin. Men trots minskningen står kolkraften fortfarande för 33 procent av världens elproduktion. Att snabbt minska beroendet av kolkraftverk pekar rapporten därför ut som en nyckel om klimatmålen ska nås, något som även betonas av Dave Jones, energianalytiker på tankesmedjan:

En stor del av minskningen (av kolkraften) beror uppenbarligen på pandemin snarare än de långsiktiga trenderna och – låt oss vara ärliga – de är inte snabba nog om målet är 1,5 grader.

Samtidigt finns det en risk att pandemin kan påverka hållbarhetsarbetet negativt, rapporterar Aktuell Hållbarhet. Ungefär hälften av experterna i årets undersökning från det internationellt erkända opinionsinstitutet Globescan uppgav att covid-19 kan komma att dra ner hållbarhetsprioriteringarna. Istället tros näringslivets agenda att domineras av ekonomiska frågor och hälsoperspektiv under den kommande tioårsperioden. Över 700 experter som representerar företag, regering, icke-statliga organisationer och akademi i 71 länder deltog in undersökningen där de ombads utvärdera framstegen i hållbarhetsagendan. Svaren samlades in mellan maj och juni när pandemin rasade som värst i flera länder.

Därför är det viktigt att alltfler nu börjat peka ut fossilindustrin som ett problem i den omställning som måste ske under och särskilt efter pandemin. Nyligen uppmanade till exempel påven världens länder att sluta investera pengar i fossilindustrin och banker börjar nu även neka lån till fossildrivna bilar och för banker och fondbolag som redan sålt av sitt innehav i kol, olja och gas har det visat sig vara en lönsam affär. Därmed är det bara att följa de framstående ekonomer som tydligt visat att ekonomin stärks av att satsa på grön omställning. Omställningen måste ske nu och den måste ske snabbt.