EU-lag om naturrestaurering träder i kraft

Förhandlingarna har varit långa och snåriga men den nya EU-lagstiftningen om naturrestaurering trädde i kraft den 18 augusti. Nu finns bindande mål om att medlemsstaterna ska återställa förstörda ekosystem.

EU-lagstiftningen om naturrestaurering är avgörande, inte bara för att uppfylla EU:s klimatmål, utan också för att bidra till att uppnå den globala överenskommelsen om skydd av biologisk mångfald, Kunming-Montreal Global Biodiversity Framework.

Enligt EU:s nya lagstiftning dröjer det till 2050 innan EU:s biologiska mångfald ska vara helt återställd, samtidigt som nya förluster förebyggs. Men redan år 2030 ska 20 procent av EU:s land- och havsområden vara återställda. Ett annat syfte med lagstiftningen är att säkra livsmedelstryggheten för EU:s invånare.

Medlemsstaterna får enligt lagstiftningen två år på sig att ta fram restaureringsplaner där de visar vilka specifika åtgärder de ska vidta fram till år 2030, 2040 och 2050. Planerna förväntas bland annat innehålla en tidplan för genomförande och en plan över finansiering. De nationella planerna ska också ta upp synergier för att förhindra markförstöring, förebygga naturkatastrofer, samt beröra hur jordbruk, fiske, skogsbruk och utveckling av förnybar energi påverkas.

Sveriges regering har aktivt försökt stoppa den nya lagen, som röstades igenom trots Sveriges motstånd, vilket Supermiljöbloggen tidigare skrivit om. Naturvårdsverket bedömde redan år 2022 att nationella naturrestaureringsplaner är ett bra sätt att arbeta med konkreta åtgärder för den biologiska mångfalden och klimatet. Supermiljöbloggen kommer att följa Sveriges arbete med att ta fram en nationell naturrestaureringsplan.