Extrem hetta och torka präglade Europa 2022

Det europeiska klimatet påverkas allt mer av den globala uppvärmningen, med smältande isar och extremväder som följd. När Europa sammanfattar förra årets klimat blir denna utveckling plågsamt tydlig.

EU:s klimattjänst Copernicus Climate Change Service har nu gjort bokslut på klimatåret 2022. Den årliga rapporten, den sjätte i ordningen, beskriver de betydande klimathändelserna i Europa och även världen under 2022.

Sammantaget ges en bild av stigande temperaturer och fortsatt påverkan av extrema väderhändelser. De senaste åtta åren varit de varmaste som världen hittills uppmätt. För Europas del innebar 2022 den varmaste sommaren och det näst varmaste år som någonsin registrerats. Data visar att genomsnittet för Europa för den senaste 5-årsperioden var cirka 2,2°C över förindustriell tid (1850-1900).

Extremvärme

Liksom i resten av världen präglade extremväder kontinenten och en stor del av Europa drabbades av intensiva och långvariga värmeböljor. Extremhetta under senvåren och sommaren resulterade i farliga förhållanden för människors hälsa.

På grund av de extrema värmeböljorna under sommaren upplevde södra Europa rekordmånga dagar med ”mycket stark värmestress”. Europa ser en uppåtgående trend i antalet sommardagar med stark eller mycket stark värmestress, och i södra Europa ser man samma sak för den ännu högre graden extrem värmestress. Det finns också en minskande trend i antalet dagar utan värmestress.

Vissa Medelhavsländer upplevde 70-100 dagar med värmestress 2022 och Medelhavsområdet brukar betecknas som en “hot spot” där värmeböljorna blir allt mer intensiva och som vi kan räkna med ännu fler framöver.

Under presskonferensen betonades att värmestress är den svåraste effekten i Europa av klimatförändringen. Rapporten nämner inte specifika dödsfall, men enligt Centre for Research on the Epidemiology of Disasters (CRED), en forskningsenhet vid Université catholique de Louvain i Bryssel, dog 16 416 människor i Europa av extrema temperaturer under 2022. 

I norra Europa är det tydligt hur denna utveckling, med färre sommardagar utan värmestress och dagar med väldigt stark värmestress ökat.

En av de viktigaste händelserna som påverkade Europa 2022 var den utbredda torkan. Under vintern 2021-2022 upplevde stora delar av Europa färre snödagar än genomsnittet, många områden upp till 30 färre dagar. Den låga nederbörden i kombination med höga temperaturer ledde till utbredd torka och som sannolikt var den värsta på 500 år. Dessutom var flodflödet för Europa det näst lägsta någonsin, vilket markerar det sjätte året i rad med flöden under genomsnittet. 63 procent av Europas floder såg lägre flöden än genomsnittet.

Värmen och torkan ledde även till skogsbränder, med koldioxidutsläpp som var de högsta på 15 år. För vissa länder var det de högsta utsläppen på 20 år. Extremvärme och skogsbränder orsakade i sin tur farligt höga ozonhalter i Europa. Samtidigt fortsätter de globala växthusgasutsläppen och 2022 nådde de årliga genomsnittliga koncentrationerna av koldioxid och metan sina högsta nivåer som någonsin uppmätts med satellit.

Smältande isar

Även isarna påverkades negativt av värmen. Den arktiska regionen upplever drastiska förändringar i sitt klimat och upplevde sitt sjätte varmaste år någonsin. Svalbardregionen hade sin varmaste sommar någonsin – den genomsnittliga sommartemperaturen i vissa områden nådde mer än 2,5°C över genomsnittet. En uppmärksammad studie visade att under de senaste 43 åren har Arktis värmts upp nästan fyra gånger snabbare än jordklotet, och Svalbard upp till sju gånger snabbare.

Även Grönland upplevde extrema klimatförhållanden, inklusive exceptionell värme och regn i september, en tid på året då snö är mer typiskt. Medeltemperaturerna för månaden var upp till 8°C högre än genomsnittet (de högsta någonsin) och ön påverkades av tre olika värmeböljor. Denna kombination orsakade rekordsmältning av inlandsisen, med minst 23 procent av inlandsisen påverkade vid toppen av den första värmeböljan. De europeiska alperna såg en rekordförlust av is från glaciärer, vilket tydliggör den förändring vi redan ser av den globala uppvärmningen.

Förnybar energi

Det var rekordmånga soltimmar för Europa, den högsta på 40 år. En positiv aspekt av detta var att det också gav rekordmycket solkraft. Desto tråkigare var att den potentiella kraftproduktionen från landbaserad vind var under genomsnittet i större delen av Europa, särskilt i södra centrala regioner.

Efterfrågan på el totalt sett låg under genomsnittet i de flesta områden. Det beror på den milda vintern samt energibesparingsåtgärder, vilket minskade behovet av uppvärmning. Efterfrågan var dock högre än genomsnittet i södra Europa på grund av den extrema värmen under sommaren som ökade efterfrågan på luftkonditionering. Detta är något vi kommer se mer av framöver.

Mauro Facchini, chef för jordobservation vid generaldirektoratet för försvarsindustri och rymd (GD DEFIS), Europeiska kommissionen kommenterar rapporten:

Rapporten belyser alarmerande förändringar i vårt klimat, inklusive den varmaste sommaren som någonsin registrerats i Europa, präglad av oöverträffade marina värmeböljor i Medelhavet och rekordstora temperaturer på Grönland. Att förstå klimatdynamiken i Europa är avgörande för våra ansträngningar att anpassa och mildra de negativa effekterna klimatförändringarna har på kontinenten.

Under presskonferensen betonade Carlo Bountempo vid EU:s klimatövervakningstjänst Copernicus Climate Change Service (C3S) att det klimat vi kommer leva i framöver inte är detsamma som vi levde i vår ungdom eller som våra barn och barnbarn kommer leva i. 

I juli i år är de flesta prognosmodeller överens om att klimatsystemets största aktör – väderfenomenet El Niño – kommer att återvända för första gången på nästan fyra år, vilket får stora återverkningar på vädret. Det märks tydligt genom att vindarna försvagas längs det ekvatoriala Stilla havet. Samtidigt byggs värme upp under havsytan. Under påskveckan slogs nytt värmerekord när genomsnittstemperaturen för världens hav uppmättes till 21,1 grader. Så hög har inte temperaturen varit sedan mätningarna började för 40 år sedan av amerikanska väderinstitutet NOAA (National Oceanic and Atmospheric Administration).

Att nå 1,5 grader global uppvärmning – en gräns som överenskommits under Parisavtalet – kan kännas som en mycket avlägsen verklighet, men kan vara närmare än man tror. Experter menar att det sannolikt kommer att hända mellan 2030 och början av 2050-talet. Frågan är vad det kommer innebära rent politiskt.