Finansministern fick tuffa frågor om tappade klimatmål – ber om tålamod

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) ägnade för sin del klimatet minimalt utrymme vid presentationen av 2024 års budget under onsdagen. Men fick själv en skur av frågor om hur hon kan försvara en politik som ökar klimatutsläppen. ”Sammantaget gör vi mycket som minskar utsläppen” löd hennes svar – ett svar som vederläggs redan av den egna finansplanen!

Regeringen gör, förkunnade Svantesson, historiska satsningar på försvaret och rättsväsendet. Och sänder även 16 miljarder kronor till de hårt inflationstyngda kommunerna och regionerna för att trygga välfärden. Dessutom berättade hon om andra satsningar, till exempel ett nytt jobbskatteavdrag.

Inom klimatpolitiken nämnde finansministern mycket kortfattat två satsningar: utbyggd laddinfrastruktur för elbilar och ett förhöjt anslag till Strålskyddsinstitutet som en förberedelse för (den ännu långt ifrån påbörjade) kärnkraftsutbyggnaden.

Vid frågestunden visade sig politiken för klimatet – eller snarare bristen på densamma – dock alstra flest frågor. Reportrarna hade läst innantill i regeringens egna underlag. Och där står svart på vitt att de av riksdagen fastställda delmålen inte kan nås, varken för 2030 eller 2040. Inte heller EU-målen klaras av med den politik som förs. Förklaringen är framförallt den sänkta drivmedelsskatten på fossila bränslen och den sänkta reduktionsplikten.

(Här nedan visar finansplanen ett diagram hur utsläppen tar ett skutt uppåt under 2023, för att sedan ligga en bra bit över den tidigare planerade nivån i ”referensscenariot”)

Regeringen höjer utsläppen med ca tio miljoner ton

De svenska utsläppen ökar som en följd av denna politik med i storleksordningen upp till tio miljoner ton fram till år 2030, enligt regeringens bedömning. Detta räknat netto. Någon minskning av landets samlade utsläpp är det alltså inte tal om, när plus och minus räknas ihop.

Under presskonferensen ombads finansministern, i flera varianter förklara hur en politik för ökade utsläpp kan förklaras i ett läge när klimatkrisen eskalerar och till exempel utmålas av FN-chefen som akut.

Svantesson svarade att hon står för helheten i budgeten. ”Diesel och bensin är svindyrt och människor måste klara sitt liv” slog hon fast. Även om utsläppen ökar i det korta perspektivet. I det längre perspektivet kommer regeringens många åtgärder att leda till minskningar: mer kärnkraft, elektrifiering av fordonsflottan, skrotningspremie för bensinbilar och mycket annat ska sörja för detta, löd hennes besked.

Frågan om när hon som ansvarig minister kommer att presentera en statsbudget som är i linje med beslutade klimatmål blev obesvarad. Istället tog Elisabeth Svantesson upp avvecklingen av ett antal kärnkraftsreaktorer. ”Vi hade inte varit i den här situationen om vi inte lagt ned kärnkraften. Vi har inte tillräckligt med ren el,” slog hon fast.

Det är ett uttalande som dock, i likhet med det i ingressen här ovan, vederläggs av fakta i regeringens eget budgetunderlag, och även i annan statistik.

Andelen ”ren”, alltså fossilfri, el kan knappt bli högre än vad den redan är i Sverige. 2021 var 98,2 procent av elproduktionen i Sverige fossilfri. Sedan dess har flera stora vindkraftsparker tillkommit.

Elexport lika stor som gamla Ringhals årsproduktion

Dessutom, visar Energimarknadsinspektionens statistik, är svensk export av denna förnybart producerade el vida högre än importen. Import sker i ytterst begränsad omfattning vid några få tillfällen per år. År 2022 ökade elproduktionen i Sverige med 2,7 procent och den nya elen kom från vindkraft och solkraft. Hela 33 terawattimmar el – lika mycket som årsproduktionen vid Ringhals kärnkraftverk när det var som störst – gick på export i fjol.

Så ligger det till med ”bristen på ren el.”

Finansministerns samlade råd till den frågvisa presskåren om hur klimatmålen ska klaras löd framförallt att ”ha tålamod” tills den klimatpolitiska handlingsplanen presenteras under senhösten. Förutsättningarna för denna och vad den behöver innehålla utreds just nu som bäst av nationalekonomen John Hassler.

För klimatets skull behöver planen sannerligen innehålla besked om skarpa åtgärder. Men även av strikta ekonomiska orsaker har regeringen tunga skäl att presentera en verkligt vass plan.

EU-kommissionen håller nämligen ögonen på regeringens lägre tempo och minskade ambitioner i klimatpolitiken. Och enligt en granskning av Svt finns nu uppenbara risker att EU håller inne miljardbelopp i omställningspengar till Sverige.

EU har avsatt en pott på svindlande 700 miljarder euro (cirka elva gånger mer i kronor) för medlemsländerna för att få igång ekonomerna efter pandeminedstängningen. Mycket av pengarna är kopplade till miljö- och klimatinsatser.

Totalt har 38 miljarder kronor av medlen fördelats till Sverige. Utbetalningen av pengarna bygger på att en rad åtgärder som avtalats mellan EU och respektive medlemsland genomförts.

Enligt Svt:s uppgifter kommer Sverige med stor sannolikhet gå miste om delar av pengarna. Skälet är att regeringen Kristersson minskat satsningar på både järnvägar och naturskydd. Regeringens sänkta ambitioner beträffande reduktionsplikten förstärker bilden.

EU ser reduktionsplikten som ”nyckelåtgärd”

Detta eftersom EU-kommissionen ser den höjda inblandningen av förnybara drivmedel enligt tidigare riksdagsbeslut (som för övrigt stöddes av samtliga partier förutom Sverigedemokraterna) som en ”nyckelåtgärd” i Sveriges planer för sänkta koldioxidutsläpp.

Kan då den klimatpolitiska handlingsplanen ha kraftfulla besked om att Sverige trots allt kommer att klara både egna och EU:s utsläppsmål för 2030?

Det återstår att se. Den behöver innehålla väldigt mycket för att kompensera för den massiva stimulansen av bensin- och dieselkonsumtionen. Handlingsplanen kommer därtill, som SMB helt nyligen berättade, att vara ett politiskt väsentligt nedgraderat dokument.

Orsaken är regeringens beslut att planen enbart läggs fram till riksdagen som en skrivelse och inte en proposition, som fordrar debatt och beslut.