Finland undersöker ersättning för kollagring i skog

De finska markerna läcker idag mer kol än vad som lagras. Det är en följd av hög avverkning och sämre tillväxt i skogarna. Nu undersöker regeringen möjligheten att ersätta markägare för att låta skog stå kvar istället för att huggas ned.

Både i Finland och Sverige visar uppföljningar under året att upptaget av kol i växande skog minskat kraftigt. SMB berättade i höstas om de svenska mätningarna.

De höga virkesuttagen samverkar med den långsamma tillväxten, som i sin tur härrör från ökade skadeangrepp. Granbarkborrarna har fått ett starkt uppsving då många träd försvagats av torka och värmeböljor under senare år.

De svenska skogarna ger fortfarande den totala kolbalansen ett stort plus, trots kraftigt minskning av kolbindningen i växande träd. Men så är inte längre fallet i Finland. Landet rapporterar nu för första gången ett negativt kolsaldo i sin deklaration till det globala protokollet LULUCF (Land Use, Land Use Change and Forestry). Det berättade i veckan nättidskriften Skogen.

Precis som Sverige, har Finland ett beting om en viss mängd ton kolbindning per år i skog och mark. Detta måste uppfyllas om inte Finland ska bli ersättningsskyldigt, påpekar den finländska regeringens miljöminister Maria Ohisalo (de Gröna), rapporterar Svenska Yle.

Regeringen undersöker olika metoder att höja kollagringen, till exempel någon form av ersättningssystem till markägare som låter skogen stå kvar och därmed höja lagringssiffran. Man kommer också att undersöka om reglerna är felaktiga.

Frågan är om vår nuvarande lagstiftning leder till avverkning i ett för tidigt skede. Den här utredningen blir klar i början av året, säger Ohisalo.

Både Sverige och Finland ska enligt EU:s så kallade gröna giv höja kollagringen som en klimatåtgärd fram till år 2030. För Sveriges del handlar det om en årlig ökning av kollagringen i skog och mark från dagens cirka 43 miljoner ton till 47.

Såväl den gamla S-regeringen, som den nya högerregeringen, samt Centerpartiet, Sverigedemokraterna och skogsnäringen, kämpar med näbbar och klor mot EU:s ambitioner. Det finns en rädsla för att betinget ska påverka dagens hårdhänta skogsbruk negativt, vilket SMB tidigare rapporterat om.

Det här kollagringskravet från EU kan möjligen komma att bli högre. Den nya regeringens storslakt på klimatåtgärder inom framförallt transportsektorn leder till att miljontals ton högre utsläpp av koldioxid i trafiken måste kompenseras fram till år 2030.

Experter som DN talat med bedömer dock att ännu mer kollagring i skogen, utöver de krav som redan fastställts, kan bli svårt att klara. Istället kan den sänkta reduktionsplikten för diesel och bensin leda till att Sverige får köpa utsläppsrätter, sannolikt för miljardtals kronor.