Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng
    Nyheter

    Fler värmeböljor att vänta i Sydasien

    Foto: Bild av Simon från Pixabay

    Från två till fem extra värmeböljor på ett år. Det kan bli vardagen för en halv miljard människor i Sydasien om inte Parisavtalet uppfylls och utsläppen fortsätter som idag. Det visar ny forskning från Göteborgs universitet.

    Att värmeböljorna kommer att bli fler i framtiden ses inte längre som något konstigt. Redan idag upplever vi hur värmeböljorna kommer oftare, tidigare och pågår längre. För närvarande slås värmerekord över hela världen och vi är inte ens inne i juli månad ännu. Nyligen meddelade Spanien att man hädanefter ska namnge och klassificera värmeböljor på samma sätt som orkaner för att öka medvetenheten om hälsoriskerna och att bättre nå ut till utsatta grupper.

    Som SMB rapporterat drabbades bland annat Indien och Pakistan av extrema värmeböljor ovanligt tidigt på säsongen och som snabbt kunde kopplas till klimatförändringar. Även USA har drabbats av ovanligt tidiga värmeböljor i år där mer än 60 miljoner människor uppmanades att hålla sig inomhus på grund av farligt höga temperaturer.

    Dessvärre är detta bara en utveckling som kommer fortsätta så länge den globala uppvärmninigen fortgår. Frågan är bara hur denna utveckling kommer att se ut. I en ny vetenskaplig artikel i tidskriften Earth´s Future har forskare vid Göteborgs universitet skissat på olika scenarier för vilka konsekvenser värmeböljorna kan få i Sydasien till år 2100. Detta är första gången som forskare har studerat hur sambandet mellan extremvärme och tätt befolkade områden påverkar klimatkrisen.  

    Deliang Chen, professor i fysikalisk meteorologi vid Göteborg universitet och även författare till IPCC:s delrapporter, är en av forskarna bakom studien. I ett pressmeddelande från Göteborgs universitet berättar han hur de skapade ett samband mellan extremvärme och befolkning utifrån olika scenarier och skillnaderna visade sig vara stora:

    I ett bästa scenario så lyckas vi följa Parisavtalet, och då tillkommer ungefär två värmeböljor per år och cirka 200 miljoner människor exponeras för värmeböljan. Men om länderna fortsätter bidra till växthuseffekten som idag och bebygger platser som bidragit till sänkta temperaturer så tror vi att det kan bli fem värmeböljor fler per år och över en halv miljard människor blir exponerade för värmeböljor i slutet av seklet.

    Forskarna pekar framförallt ut slättområdena kring floderna Indus och Ganges som särskilt utsatta. Det beror på att värmen är hög och att det bor mycket människor i områdena. Dessa två faktorer driver på utvecklingen där sambandet mellan värmeböljor och befolkning gäller åt båda hållen, menar Chen. Dels driver en större befolkning upp utsläppen när konsumtionen och transporterna ökar och människor flyttar dit städerna är. Om nya städer och byar byggs på ställen som inte är lika utsatta för värmeböljorna så kan antalet människor som påverkas minska.

    Detta samband bekräftas även i ytterligare en ny studie i Nature Medicine där ett internationellt forskarteam av forskare kunde räkna ut att nästan 900 000 dödsfall som inträffade i Latinamerika mellan 2002 och 2015 kan hänföras till extrema temperaturer i de stora städerna. Detta är den mest detaljerade uppskattningen i Latinamerika, och den första någonsin för vissa städer.

    Deliang Chen poängterar att det är framtidens utsläpp av växthusgaser och partiklar som avgör hur kraftig exponeringen blir. Om vi minskar utsläppen så att Parisavtalet nås kan den exponerade befolkningen mer halveras. Här kan både begränsnings- och anpassningsåtgärder göra stor skillnad, menar han:

    Med en större befolkning ökar markanvändningen, vilket i sig kan driva upp värmen ytterligare. För varje värmebölja kommer en ökad dödlighet och minskad produktivitet, eftersom få kan arbeta i 45-gradig värme. Jag befarar att alltsammans i slutänden kan leda till en flyktingvåg om inget görs.

    Han hoppas därför att makthavarna i till exempel Indien och Pakistan läser deras rapport och tänker till. Beroende på vilken väg länderna väljer att ta i sin samhällsutveckling kan det få stor påverkan på hur många av deras invånare som kommer exponeras för värmeböljor. Förhoppningvis tas budskapet väl emot.

    Faktarutan

    VÄRMEBÖLJA

    I studien definieras en värmebölja som ett relativt mått där temperaturen är minst lika hög som under de 10 procent varmaste sommardygnen mellan 1975 och 2014 i regionen. Författarna har i den här studien också använt temperatur över 35 grader Celsius på dagen och 25 grader Celsius på natten, minst tre dagar i rad, som tröskelvärden för att kartlägga värmeböljorna. En värmebölja varar cirka 10 dagar och till skillnad från i exempelvis Sverige så sker ingen större avkylning på natten. Temperaturen är hög dygnet runt. Befolkningen har i olika grad acklimatiserat sig för en viss temperatur och luftfuktighet. Källa: Göteborgs universitet

    Stötta SMB

    Sedan 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
    Här kan du läsa vad pengarna går till.

    Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.