FN-domstol ska utreda klimaträttvisa

I en unik resolution har FN:s generalförsamling påbörjat ett viktigt steg mot att enskilda länder ska kunna dömas för att inte uppfylla sina klimatåtaganden och för den skada som redan gjorts
Ett problem med dagens globala klimatresolutioner är att de inte är bindande och att det inte åläggs medverkande nationer någon slags skyldighet att uppfylla sina åtaganden. Därtill medföljer inga konsekvenser ifall länder inte uppfyller målen. Exempelvis har världens länder idag ingen rättslig skyldighet att uppfylla målen för minskade utsläpp som man kom överens om i Parisavtalet.
Detta kan nu komma att ändras. FN:s generalförsamling har nämligen antagit en resolution om klimaträttvisa som begär att den Internationella brottsmålsdomstolen ICJ i Haag ska beskriva och förtydliga rättsliga skyldigheter som hänger samman med klimatförändringarna. Det rapporterar Ekot.
Önationer drivande
Resolutionen lades fram av Stillahavsönationen Vanuatu, med stöd av en ”kärngrupp” av 17 länder från olika regioner. Den fokuserar på klimatförändringarnas negativa effekter på små östater samt klimaträttvisa. Vanuatu är en av många önationer som drabbas av stigande havsnivåer, samtidigt som allt starkare cykloner drabbar önationer i Stilla havet med förödande konsekvenser.
Med den nya klimatresolutionen öppnar man upp för att bland annat kunna använda FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, eller havsrättskonventionen, när internationella domstolen dömer i framtida klimatmål. Resolutionen kan ses som en förlängning av att FN:s generalförsamling i juli förra året förklarade att tillgång till en ren och hälsosam miljö nu ska ses som en universell mänsklig rättighet
ICJ ska slå fast nationers skyldigheter att skydda jordens klimat och de rättsliga konsekvenser länder kan straffas för om de inte lever upp till kraven. Domstolen ska också klargöra de juridiska följderna för stater som redan har orsakat betydande skada på klimatet och andra delar av miljön. Trots sina brister blev COP27 i Egypten en framgång när det gäller klimaträttvisa och de klimatrelaterade förluster och skador (loss and damage) som redan inträffat.
Framtida generationer
Internationella domstolen ska även väga in ansvar i förhållande till små önationer som är särskilt sårbara för klimatförändringar och fastställa vilka skyldigheter när det gäller klimatet nationer har gentemot framtida generationer. Detta beslut ligger väl i linje med FN-chefens rapport ”Our common agenda” från 2021. Den rapporten betonar starkt en solidaritet och ett socialt kontrakt mellan generationer och att vi måste agera idag för att skydda framtida generationer.
Förhoppningen är att vetskapen om att den internationella domstolen kan döma länder för att bryta mot gällande miljö- och klimatavtal ska skynda på arbetet med att skydda jordens klimat.
Faktarutan
Internationella domstolen (the International Court of Justice, ICJ) är FN:s främsta juridiska organ. Domstolen etablerades i juni 1945 genom att FN-stadgan antogs och domstolen påbörjade sitt arbete i april 1946. ICJ har sitt säte i Fredspalatset i Haag, Nederländerna och är det enda av FN:s sex huvudsakliga organ som inte har sitt säte i New York. Domstolens uppgift är att i överensstämmelse med folkrätten avgöra tvister mellan stater. Den kan döma i alla juridiska tvister som uppstår mellan två stater om de berörda staterna godkänt domstolens jurisdiktion (domsrätt) i förväg eller i det aktuella fallet. Domstolen hjälper i sitt arbete till att nå målen i FN:s stadga, att på fredlig väg lösa internationella tvister.
Källa: Regeringen

SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till