Förbryllande faktafel från statsministern om Sveriges klimatutsläpp

Nye statsministern Ulf Kristersson (M) serverade flera uppseendeväckande nyheter i sin regeringsförklaring: nedläggning av miljödepartementet och uttalandet att Sverige redan på 70-talet blev en av världens första ”nästan fossilfria industrinationer” fick många att höja ögonbrynen.

Det uttalades tidigt flera farhågor om att miljö och klimat skulle få en mycket underordnad roll i högerblockets nya regering. Inte minst med tanke på att det, i många avseenden, klimatförnekande partiet Sverigedemokraterna står för det helt avgörande stödet för minoritetsregeringen Kristersson.

I det omfattande dokumentet ”Tidöavtalet” där samarbetet först presenterades, var det tunnsått med åtgärder för miljöns vidkommande, konstaterade bland andra SMB.

”Skrämmande ovarsamhet med fakta”

I Ulf Kristerssons regeringsförklaring från riksdagens talarstol under tisdagen kom så fler uttalanden och besked som spädde på farhågorna än mer.

När statsministern i sitt första tal betecknade Sverige på 1970-talet som ”en av världens första nästan fossilfria industrinationer” lät inte reaktionerna vänta på sig. Sverige var ju vid denna tid en stor förbrukare av olja, och i mindre grad kol, och enligt all tillgänglig statistik mycket långt från fossilfritt. Uppsalaforskaren och docenten i miljövetenskap Mikael Karlsson gav en skarp kommentar i DN:

Att kalla den situationen för nästan fossilfritt är en ovarsamhet med fakta som är direkt skrämmande. Man skulle kunna skratta åt att Ulf Kristersson inte vet vad han talar om, men det här är ett av statsministerns viktigaste dokument, säger han till tidningen.

Karlsson menar att problemet med uttalandet, förutom att det i sak är helt fel, är att statsministern ger en bild av att det knappt föreligger något problem med fossila utsläpp i Sverige, och att det därför inte behövs så mycket miljöpolitik.

DN har, uppger man, utan resultat sökt statsminister Kristersson för en kommentar till kritiken. Enligt uttalanden på Twitter från den Kristdemokratiska staben under onsdagen var statsministerns uttalande i riksdagen dock ryckt ur sitt sammanhang Dessutom, tillägger man, avsåg Ulf Kristersson läget i Sverige beträffande elproduktionen, och inte energianvändningen i sin helhet.

Betydande oljeimport även idag

Gällande enbart elproduktionen, som några år in på 70-talet snabbt ökade i och med kärnkraftutbyggnaden, är Kristersson korrekt ute. Storsatsningen på kärnkraft gjorde i kombination med den redan utbyggda vattenkraften att landets elproduktion oftast varit helt fossilfri, när inte oljedrivna reservkraftverk behövde köras under tillfällen med toppbelastning.

Men som framgår av statistiken är Sveriges oljeimport högst betydande även idag, och landet långt ifrån att klara utsläppsmålen för fordonstrafiken enligt Klimatpolitiska rådets årsrapport för 2022.

Regeringsdeklarationen är, påpekade Mikael Karlsson i sin DN-kommentar, dock ett viktigt dokument som passerar många granskande ögonpar.

Detta är ett dokument som många personer i (Ulf Kristerssons) stab bör ha lusläst flera gånger, utan att reagera på det här påståendet, som är i stil med att jorden skulle vara platt, säger Karlsson.

Beskedet om nedläggningen av miljödepartementet, som inrättades för 35 år sedan, fick omgående även det kritiska kommentarer. Miljö- och klimatfrågorna blir nu näringsdepartementets och näringsminister Ebba Buschs (KD) ansvar, även om ärendena först ska handläggas av klimatminister Romina Pourmokhtari (L).

”Ett historiskt och förödande beslut för miljöfrågorna” ansåg bland andra MP:s språkrör Per Bolund.