Föroreningar fortsatt det största miljöhotet: 9 miljoner dör årligen

Under 2015 orsakade dålig luftkvalitet, osäkert vatten och giftiga kemiska föroreningar 1 av 6 dödsfall globalt. Fem år senare hade den siffran inte förändrats. Det visar en ny sammanställning i tidskriften Lancet Planetary Health.

Föroreningar fortsätter att vara världens största miljöhot för sjukdomar och för tidiga dödsfall och mer än 90 procent av dessa dödsfall äger rum i låg- och medelinkomstländer. Det visar en ny kommissionrapport om föroreningar och hälsa som bland annat Washington Post rapporterar om.

Ingen förändring

Därmed kvarstår problemet som lika omfattande som för fem år sedan då den första sammanställningen gjordes. Trots pågående ansträngningar från FN-organ, engagerade grupper och individer samt vissa nationella regeringar (främst i höginkomstländer), menar rapporten att få verkliga framsteg mot föroreningar kan identifieras, särskilt i låginkomst- och medelinkomstländerna, där över 90 procent av de föroreningsrelaterade dödsfallen sker.

Även om det skett en del framgångar på vissa områden såsom föroreningar som kan kopplas till minskad fattigdom har försämringar skett på andra. Tidigare berodde de flesta dödsfall på luftföroreningar orsakade av sotpartiklar som släppts ut från inomhuskaminer som eldades med ved eller dynga, samt orent vatten och osäker avloppshantering. Enbart vatten och avlopp orsakade mer än en miljon dödsfall, men tack vare förbättringar i vattentillgång, sanitet och antibiotika har dessa dödsfall kunnat minskas.

Dessa minskningar kompenseras dock av ökade dödsfall som kan tillskrivas luftföroreningar och giftiga kemiska föroreningar, framförallt bly. Det innebär att att 1 av 6 dödsfall i världen fortfarande beror på föroreningar, vilket är fler dödsfall än vad krig, terrorism, trafikskador, malaria, droger och alkohol orsakar tillsammans. Därmed orsakar föroreningar lika många dödsfall som rökning.

Här finns dessutom en tydlig könsskillnad där män är mer benägna att dö av exponering för luftföroreningar, blyföroreningar och yrkesrelaterade föroreningar än kvinnor. Samtidigt är kvinnor och barn mer benägna att dö av exponering för vattenföroreningar än män.

Moderna föroreningar

Dödsfallen från dessa mer – som rapportförfattarna kallar dem – ”moderna” föroreningar och som är den oavsiktliga konsekvensen av industrialisering och urbanisering, har ökat med 7 procent sedan 2015 och med över 66 procent sedan år 2000.

De flesta länder har gjort lite för att hantera detta enorma folkhälsoproblem och Richard Fuller, rapportens huvudförfattare, förklarar i en intervju att ”brist på uppmärksamhet” förklarar varför denna dystra siffra och utveckling kvarstår:

Föroreningar har till stor del ignorerats, och det har också till stor del ignorerats i utomeuropeiskt utvecklingsbistånd och det stöd som vi borde ge där ute till länder för att stoppa allt detta från att hända.

En anledning till denna brist på uppmärksamhet menar kommissionen är att föroreningar vanligtvis har setts som en lokal fråga som ska åtgärdas nationellt eller regionalpolitiskt, men att det blir allt tydligare att föroreningar utgör ett planetärt hot som kräver ett globalt svar.

Störst påverkan har luftföroreningar som står för majoriteten av förtida dödsfall, 6,7 miljoner, vilket även andra rapporter visat. Förorenad luft anses nu utgöra en hälsorisk för halva jordens befolkning och cirka 95 procent av dödsfallen sker i låg- och medelinkomstländer på grund av användning av kol och olja i industrier, men även till följd av hushållens användning av fossila källor vid matlagning. Enbart de luftföroreningsrelaterade dödsfallen beräknas i rapporten ha minskat den ekonomiska produktionen med 6,1 procent under 2019.

Mer än hälften av nationerna världen över upplevde fler dödsfall till följd av luftföroreningar utomhus och giftiga kemikalier under 2019 än luftföroreningar inomhus och vattenföroreningar.

Kemikalier – det tysta hotet

Bly är en särskilt farlig kemisk förorening, eftersom det kan orsaka permanent skada på människors hjärnor, fertilitet och immunsystem och särskilt hos barn där studier har visat på en nedgång i IQ med 5-10 poäng. Denna nedgång är förknippade med ökad andel skolmisslyckanden, beteendestörningar, minskad ekonomisk produktivitet och globala ekonomiska förluster på nästan 1 000 miljarder dollar årligen. Foster och små barn är känsligast för bly, eftersom hjärnan och nervsystemet utvecklas under den perioden. 2019 orsakade blyförgiftning nära en miljon dödsfall.

Kemikaliefrågan är särskilt viktigt för låginkomstländer, som har blivit dumpningsplatser för farligt avfall utan att de har den nödvändiga kapaciteten för hanteringen. Denna utveckling är en konsekvens av att rika länder alltmer flyttat sin produktion till fattiga länder. Enligt en studie i Nature Communications har elva av de stora ekonomierna orsakat mer än hälften av de förtida dödsfallen i andra länder.

En FN-rapport från 2017 kom fram till att 1 av 4 av små barns dödsorsaker kan kopplas till föroreningar, där en viktig orsak, utöver luftföroreningar, är gifter från elektronikavfall.

Som SMB tidigare rapporterat har världens e-avfall ökat med 21 procent på bara 5 år, enligt FN:s rapport Global E-waste Monitor 2020. Metaller från kasserade elektroniska produkter och elektriska bilbatterier utgör en stor risk för utsatta e-avfallsarbetare och deras familjer.

En dyster utveckling

Dessvärre riskerar den negativa utvecklingen med kemikalier att fortsätta om inget drastiskt gör. Den globala kemikalietillverkningen ökar med en hastighet av cirka 3,5 procent per år och är på väg att fördubblas till 2030. Ungefär två tredjedelar av den nuvarande kemikalieproduktionen finns i låg- och medelinkomstländer.

Kemikalier har fått stor spridning i den globala miljön och enligt forskare har förändringar i ekosystemen på grund av människans kemiska substanser varit snabbare under de senaste 50 åren än någonsin tidigare i människans historia och nu också passerat gränsen för vad som är hållbart.

Fuller och hans kollegor betonar att föroreningar, klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald är nära kopplade och efterlyser en internationell satsning för att upprätta system för övervakning av föroreningar och finansiering för interventioner. Globala insatser, menar de, kan samverka med andra globala miljöpolitiska program, särskilt som en storskalig, snabb övergång från alla fossila bränslen till ren, förnybar energi är en effektiv strategi för att förebygga föroreningar och samtidigt bromsa klimatförändringarna, och därmed uppnå en dubbel nytta för planetär hälsa.

Ett IPCC för kemikalier

Lyckligtvis har FN nyligen efter upprop och krav från forskare beslutat att inrätta en forskarpanel för miljöskadliga kemikalier, liknande FN:s klimatpanel IPPC där miljöövervakning är en viktig del. Denna behöver dock komma i arbete snabbare än 2024 som nu är målet. Det är sorgligt nog att inte mycket har hänt på fem år mellan de två föroreningsrapporterna.

Det var först i juli förra året som den miljöskadliga blybensinen var helt förbjuden och utfasad från användning globalt, trots att flera länder förbjöd den redan 1980. Denna långsamma utveckling måste överges och kriget i Ukraina har tydligt betonat vilket hälso- och säkerhetshot de fossila bränslerna är. Därmed finns det enbart en riktning att gå.