Försenad klimathandlingsplan blir skrivelse till riksdagen

Det tunga dokument som regeringens klimatpolitiska handlingsplan är tänkt att vara, blir i år reducerat till en skrivelse till riksdagen om hur arbetet fortgår. Det blir därmed inga förslag att debattera och rösta om kring vår tids största ödesfråga.

I december 2019 presenterade dåvarande regeringen Sveriges första klimatpolitiska handlingsplan. Nästkommande handlingsplan ska lämnas till riksdagen hösten 2023. Naturvårdsverket och andra myndigheter bidrar med underlag till denna plan. Naturvårdsverket är på sin hemsida tydliga med vikten av klimatlagen:

Regeringen ska enligt klimatlagen vart fjärde år lämna en klimatpolitisk handlingsplan till riksdagen. Den visar hur regeringens politik sammantaget bidrar till att nå de nationella klimatmålen. Om regeringen bedömer att målen inte kan nås med nuvarande styrmedel, ska handlingsplanen redogöra för vilka ytterligare åtgärder som regeringen avser att vidta. De återkommande handlingsplanerna har därmed en nyckelroll för kontinuitet i klimatarbetet och för att driva på utvecklingen mot minskade utsläpp.

I juni höll regeringen efter lång väntan och i en ytterst begränsad krets inbjudna det utlovade nationella klimatmötet. Mötet var en del i förberedelserna för den klimathandlingsplan som regeringen ska lägga fram, i enlighet med klimatlagstiftningen som beslutades förra mandatperioden.

Den första klimathandlingsplanen

Den första klimathandlingsplanen, presenterade i form av en proposition till riksdagen, innehöll ett stort antal förslag, vilket Supermiljöbloggen berättat om.

Övergripande föreslog regeringen då att integrera klimatet i alla relevanta politikområden. Detta skulle kunna ske genom att:

• tillsätta en utredning för att se över all relevant lagstiftning så att det klimatpolitiska ramverket får genomslag.
• se över samhällsmålen och justera dem vid behov så att de ligger i linje med klimatmålen.
• analysera konsekvenser för klimatet för alla politiska förslag där det är relevant.

Därtill hade regeringens 132 åtgärder, reformer och satsningar med bland annat förslag om att införa mål för flyget, sjöfarten och konsumtionens klimatutsläpp införas. Handlingsplanen togs till riksdagen för att diskuteras och debatteras.

Klimathandlingsplanen tonas ner

När den nuvarande regeringen nyligen presenterade listan över propositioner och skrivelser till riksdagen stod klart att riksdagen endast kommer informeras om regeringens klimatarbete i form av en skrivelse.

Detta trots att Klimatpolitiska rådet i sin årliga rapport riktat hård kritik om att Sverige förlorat styrfarten i klimatarbetet. Ett stort antal aktörer från näringsliv, organisationer och akademi har riktat svidande kritik mot regeringens klimatarbete och trycker på för ett skarpare klimatarbete.

Sveriges riksdag, vald av folket, kommer av allt att döma alltså inte att ges tillfälle att debattera och besluta om åtgärdsförslagen när det gäller att möta en av vår tids största kriser: klimatet. Statsminister Kristersson har ibland sagt att allt som är lagligt nödvändigtvis inte är lämpligt att göra. Det är ett klokt uttalande som skulle kunna gälla även i frågan om att rädda klimatet. Regeringen har enligt klimatlagen möjlighet att föreslå riksdagen hur utsläppen ska minska och låta kammaren debattera och besluta om vilken väg Sverige ska ta i klimatarbetet.

Regeringen kan också överlämna en skrivelse. Valet att överlämna en skrivelse innebär en anonym och nedtonad händelse i stället för att skapa utrymme för politisk debatt om klimatfrågan i landets högsta politiska församling.

Fakta: Propositioner och skrivelser

Propositioner är förslag till nya lagar och lagändringar som regeringen lämnar till riksdagen. Regeringen lämnar också skrivelser, som har en mer redogörande karaktär och inte innehåller förslag till riksdagsbeslut. En skrivelse är ett meddelande från regeringen till riksdagen om hur man ser på en viss fråga eller hur man har arbetat eller planerar att arbeta med ett visst politikområde. Den innehåller inga förslag till riksdagsbeslut.