Forskare tacklar faktaresistens och klimatförnekelse

Forskare vid Umeå universitet har undersökt hur etablerade kunskapsinstitutioner hanterar allmänhetens skepticism och brist på förtroende. Studien belyser bland annat universitetens roll i att bekämpa missförstånd kring klimatförändringar.

I en era som alltmer definieras av desinformation och allmänhetens misstro mot etablerade kunskapsinstitutioner har forskare valt att analysera och ta itu med denna ”sanningskris”.

Det man kan säga om det här talet om en sanningskris är att den är väldigt polariserande. Den bygger på idéer om rätt/fel, sant/falskt, gott/ont o s v. Vi såg en tendens i vår studie att universiteteten själva polariserar genom att visa upp en förenklad syn på vetenskap och objektivitet, säger Eric Carlsson i ett pressmeddelande.

Fokus i studien är på hur tre etablerade kunskapsinstitutioner – nyhetsbranschen, museer och högre utbildning – svarar på de utmaningar som sanningskrisen innebär för deras auktoritet som kunskapsförmedlare.

Forskarna menar att studiens resultat är bland annat särskilt relevanta i sammanhanget med klimatförnekelse, en huvudfråga för forskare över hela världen. Studien visar flera allvarliga missförhållanden när det kommer till hur kunskapsinstitutionerna förhåller sig till resultaten från klimatforskningen.

Resultaten tyder på att kraven på att motverka faktaresistens skärper frågan om syn på kunskap. Forskarna argumenterar dock även för att universiteten står inför ett dilemma: risken att ogenomtänkta motstrategier kan orsaka att mer reflekterande och problematiserande sätt att förhålla sig till kunskap ignoreras, eller till och med ses som orsaken till sanningskrisen.