Forskarens besked: Det här kan du göra för klimatet

Klimatforskaren Kimberly Nicholas har ett oväntat enkelt råd till medborgaren som vill veta det bästa hon kan göra för klimatet: gå och rösta på ett parti som är bra för klimatet!

– Systemeffekten av att rösta på ett parti med bra klimatpolitik är så stark att den kan ge tre gånger bättre utfall för utsläppen än vad du kan åstadkomma i ditt eget hem, säger hon till SMB.

Hon talar snabb och ledig svenska, med den där omisskännliga accenten som talar om att hon kommer från USA. Närmare bestämt Kalifornien.

Det var för 14 år sedan. Idag arbetar hon som docent på Lunds Universitet på centrum för hållbarhetsstudier. SMB träffar henne i en lucka mellan seminarierna på SMHI:s internationella klimatsymposium i Norrköping.

På symposiet händer mycket, men forskaren hinner berätta lite om sin spännande forskning där fokus bland annat är vad som ger bäst effekt om vi vanliga medborgare vill göra ett positivt klimatavtryck.

– I Kalifornien forskade jag om klimatets effekter för vinproduktionen. I Sverige blev det andra ämnen. 2017 var jag med i en studie som tog upp frågan om vad man kan göra för klimatet hemma, i ett hushålls- och konsumentperspektiv.

– Några år senare publicerade vi en breddad studie, som undersökte individernas möjlighet att påverka i fem olika roller – inte bara som konsument, utan även som medborgare, influerare, investerare och slutligen som yrkesperson. En internationell studie, som inte bara tittade på Sverige.

Röstning på klimatbra parti kraftfull åtgärd

Den här studien, som involverade många forskare från olika håll, utmynnade i en intressant lista, med de mest kraftfulla åtgärderna i topp och de mindre effektiva i fallande skala därunder. Här finns mer läsning om undersökningen

I ett medborgarperspektiv fann Kimberly Nicholas och hennes kolleger, att röstning på ett för klimatet optimalt parti var den mest effektiva åtgärden man kan göra (förutsättningen är förstås att dessa partier med kraftfull klimatpolitik också kom till makten).

– Det var inte det enda. Det ger också effekt att engagera sig i ideella organisationer och vara aktiv i medier – politiker påverkas av medier.

Hon tillägger snabbt, att långt ifrån alla på jorden är så lyckliga att de kan gå och rösta. Så den här goda metoden att göra skillnad är reserverad för alldeles för få, tyvärr.

Men att gå och rösta – skulle det ge större klimateffekt än att sluta äta kött, till exempel?

– Ja, det skulle jag vilja säga. Det är politiker som utformar lagarna som styr samhällsutvecklingen och den effekten är så stark.

Men du kan ju också välja själv att undvika att konsumera något med stort klimatpåslag…?

– Ja, alldeles rätt. Ofta är det där man börjar. Vi är konkreta. Vi ser i vår egen miljö vad vi kan göra och tänker kanske inte på det som är mer abstrakt.

Nu är vi dock inne på konsumentrollen – och här levererar studien ett rakt besked: som konsument är det största genomslaget om man flyger mycket eller litet, eller inte alls.

Åtta års vegankost kompenserar en flygresa

– Du får äta vegansk mat i åtta år för att kompensera de utsläpp som alstras om du reser tur och retur med flyg Stockholm-New York en gång, upplyser Kimberly.

Hon kommer genast med en viktig tilläggsupplysning: det är jordens rika konsumenter som studien koncentrerar sig på. Hit hör så gott som alla svenskar. Som ”rik” på denna jord betecknar studien de med konsumtionsutrymme motsvarande en svensk månadsinkomst över 27 000 kronor. Tänkvärt. Men så många fattiga människor finns det att siffran faktiskt inte är högre.

– Konsumentrollen är relevant för de tio procent som är rikast på jorden. Den fattigaste miljarden har inte råd med el, inte rent vatten eller toalett. De behöver konsumera mycket mer.

Studien kom alltså med råd även för individen som investerare och som professionell person. I det första fallet handlar det om att byta bank till en som valt bort att låna ut pengar till oljebolag till exempel, och placera sitt pensionskapital enligt samma tänkande.

– När det gäller yrkesrollen visade vi att alla jobb ska vara klimatjobb. Visst kan man byta jobb till något som handlar om just klimat, om man vill. Men det viktiga är att alla använder sin erfarenhet på sin befintliga plats. Till exempel kan det handla om att du verkar för att din arbetsplats strävar mot nollutsläpp.

Nu när du pekar ut röstandet som så viktigt för att ge klimateffekt – är det inte nedslående att svenskarnas valdeltagande brukar vara rätt lågt i EU-valet (55 procent 2019)?

– Ja, och därför är mitt budskap att bland det viktigaste du kan göra nu i slutet av maj, det är mobilisera dina kompisar och få med dig dina kompisar och gå och rösta på ett bra parti.

Vad är då viktigt för svenskarna inför parlamentsvalet? Ja, opinionsundersökningar i Sverige visar att klimatet – passande nog, sett till Kimberly Nicholas budskap här ovan – är just en av de viktigaste frågorna i EU-valet.

Både svenska och internationella klimat- och miljöorganisationer har också granskat hur väl politikerna, partierna och partigrupperna i parlamentet agerar till förmån för minskade klimatutsläpp och skärpt miljöpolitik – eller hur de själva säger att de ska agera.

Climate Action Network har presenterat ett så kallat scorecard för EU-parlamentets prestationer härvidlag under åren 2019 – 2024.

Så tycker svenska partierna om 20 miljöåtgärder

På hemmaplan har Naturskyddsföreningen nyligen publicerat en genomgång av hur de nuvarande partierna i EU-parlamentet, V, S, MP, C, L, KD, M och SD, ställer sig till 20 utpekade väsentliga miljö- och klimatåtgärder.

De båda exemplen har alltså inte samma utgångspunkt. CAN:s mätning visar förd politik, medan svenska SNF frågat partierna om deras prioriteringar framåt.

Men de båda undersökningarna uppvisar tydligt samma trend: klimat- och miljöambitionerna går, enkelt uttryckt, i en fallande skala högerut, där gröna, vänster-, och liberala partier uppvisar störst intresse och kristdemokratiska/konservativa lägre.

Minst intresse för klimat- och miljöpolitik återfinns hos nationalistiska och starkt högerorienterade partier i EU-parlamentet.

I Naturskyddsföreningens undersökning återspeglas detta av en slags vattendelare mellan Sverigedemokraterna och övriga sju partier i en av frågorna.

SD säger, till skillnad från samtliga övriga, nej till följande ambition i EU-arbetet: ”Agera för att en grön giv med ambitiös politik för klimat och natur ska vara en av EU-kommissionens och EU-parlamentets huvudprioriteringar under mandatperioden 2024–2029”.

SD:s besked understryks även av partiets förstanamn i EU-valet, Charlie Weimers, som i intervjuer tydligt klargjort att han går till val på att demontera EU:s klimatpolitik Fit for 55.

EU-valet hålls under dagarna 6-9 juni. I Sverige kan man förtidsrösta från och med onsdagen den 22 maj och söndag den 9 juni är officiell valdag.