Forskning föreslår skyddsjakt på ölevande invasiva arter

Ny forskning pekar på att skyddsjakt på invasiva arter skulle vara effektivt i skyddandet av utrotningshotade arter på öar.

Studien har identifierat 169 öar där skyddsjakt på invasiva arter skulle kunna rädda så mycket som 10% av alla öboende utrotningshotade arter. Beroende på förutsättningarna för att skyddsjakten ska vara framgångsrik menar man att 107 av dessa öar skulle kunna påbörja skyddsjakt redan 2020, och därigenom snabbt rädda 80 hotade arter från utrotning, medan resterande öar skulle kunna påbörja sin 2030.

Eftersom ekosystem på öar tenderar att utvecklas i isolation har de i många fall flera unika arter. Samtidigt blir dessa system också känsliga för invasiva arter, som ofta följt i människans fotspår och sedan blivit kvar. Råttor, grisar och katter är några exempel.

Ett annat känt exempel som är relativt nytt finns under havsytan: Den färggranna drakfisken finns inte naturligt i Atlanten men har på något sätt kommit dit tack vare mänsklig hand, troligen via akvarieägare. Eftersom den saknar naturliga fiender i dessa vatten har den stor inverkan på korallrev i regionen. På flera områden i till exempel Florida och Centralamerika har spjutfiske på drakfisk de senaste åren därför gjorts till en turistattraktion för att försöka skydda de inhemska arterna.

De senaste 500 åren har 75 procent av alla fågel-, däggdjurs-, reptil- och amfibiearter som dött ut gjort så på öar, och invasiva arter är den enskilt största orsaken. Idag finns över 40 procent av planetens utrotningshotade landlevande djur på öar. Att bedriva denna skyddsjakt skulle därför gynna de lokala ekosystemen på öarna och bidra till att bevara den biologiska mångfalden på global nivå.

SMB bevakar frågan om biologisk mångfald. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete. 

>>Läs mer om vad vi vill göra här